Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Arnell. Bidrag till Biskop Hans Brasks lefnadsteckning. Akad. afh. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 245
Sture den yngre och Gustaf TroUe 15 14 — 15 17 (Historisk tid-
skrif 1897) och Fryxell, Om svenska biskopsval under medel-
tiden, (Uppsala 1900). Och hvad reformationstiden angår, sak-
nas i själfva verket de viktigaste moderna svenska bearbet-
ningarna till stor del. Ett exempel, det vigtigaste, Brask måste
genom sin verksamhet med nödvändighet blifva föremål för
behandling både i profan-, kyrko- och litteraturhistorien. Nam-
nen H. Lundström, H. Hjärne och H. Schuck saknas ej
heller i afhandlingen, men de äro representerade af cirbeten
med ytterst periferisk betydelse för ämnet, under det att Lund-
ströms »Undersökningar och aktstycken», Hjämes »Reforma-
tionsriksdagen i Vesterås» och Schiicks »Svensk Litteraturhi-
storia» eller hans skrift om Olaus Petri helt och hållet saknas.
Härigenom förklaras ock, hurusom i afhandlingen, hvilken
eljes med berömvärd försiktighet i faktiska uppgifter förenar
tillförlitlighet, några rätt lätt synliga misstag kunnat insmyga
sig. Ett par detaljer torde äga tillräckligt allmänt intresse för
att här böra omnämnas. Författaren tror sig vid ett tillfälle ej
kunna fritaga Brask från misstankar att hafva användt för-
kastliga medel för att nå sitt mål; det var, när Brask i Rom
hos påfven sökte åtkomma domprostbefattningen i Linköping,
hvilken innehades af Hemming Gadh. Samtidigt med att
Brask begärde platsen, inlämnade år 1502 en klerk vid namn
Venoti en grof klagoskrift mot Gadh och stämplade honom
som ovärdig hvarje kyrkligt ämbete. Denna klagoskrift för-
modar nu Arnell hafva varit inspirerad af Brask, som pä det
viset vill nå sitt mål. Men nu är att observera, att Gadh re-
dan året förut, 1501, blifvit vald till biskop i Linköping och
lämnat sin domprostbefattning. Hade Brask blott velat komma
åt denna plats, så hade enklaste vägen otvifvelaktigt varit den
motsatta, att söka vinna påfvens stadsfästelse för Gads episkopat.
Här har väl ej egoistiska motiv varit bestämmande; motsat-
sen mellan Brask och Gadh har vida större dimensioner och
är i själfva verket en del af brytningen mellan två tidsepoker.
Vid omnämnandet, att kardinalpresbytern Jakob Arborensis är
1501 erhöll Linköpings stift som administratör, anmärkes, att
denne jämte Johannes Jerechini torde vara de enda exemplen
på, att utlänningar genom påflig prevision erhållit episk opat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
