Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Arnell. Bidrag till Biskop Hans Brasks lefnadsteckning. Akad. afh. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
Sverige. I förbigående må här märkas, att utnämning till ad-
ministratör ej innebar erhållandet af episkopat Men påflig
provision af utlänningar i Sverige har dock om än sparsamt
förekommit, hvarom t. ex. Fryxells ofvannämde afhandling och
N. Edens anmälan af densamma i Kyrkohistorisk Årsskrift
lämna kännedom. Ett par exempel: Redan år i274(?) utsåg
påfven Clemens genom provision dansken Sacher till ärkebi-
skop. Denne atböjde emellertid erbjudandet, hvarefter nästa
påfve, Gregorius X, utsåg Folke. År 1402 utsåg Bonifacius
IX genom provision en tysk vid namn Nikolaus Lunge till
biskop i Strängnäs (jfr ock Svenskt Diplomatarium 579 och
Karlssons afskrifler ur Vatikanarkivet). Själfva Linköpings
stift hade redan förut en gång varit föremål för denna påfliga
omtanka, då påfvens kaplan Gottskalk på 1360-talet utnämndes
genom provision och verkligen fungerade som biskop några
år, till dess han mördades 1404. Dagen för Brasks val till
biskop hade redan med hjälp af de i afhandlingen lämnade
notiserna kunnat noggrannare bestämmas, än som skett (jfr s.
61, not I med sid. 50, not 3). Och hvad beträffar påståendet,
att kapitlet först haft sina tankar riktade på Gustaf Trolle, och
först när han utpekades som kandidat till ärkebiskopsstolen
öfvergått till Brask, så synes verkliga förhållandet ha varit
(jfr Styffe-Bidrag 5, n:o 419), att Trolles fader, Stures mäktige
rival, försökt få sonen till biskop men misslyckats, hvarefter
han med bättre framgång arbetat på att få honom till dom-
prost efter den under tiden biskop vordne Brask. Så framställer
ock Ahlenius a. a. saken.
Som synes, ha de här gjorda anmärkningarna mot vissa
detaljer ej någon större räckvidd och inverka ej på framställ-
ningens värde. I någon mån annorlunda ställer sig saken be-
träffande de få sidor, som egnats åt reformationstiden. Till
ofullständigheter kommer här äfven missuppfattningar i detaljer
af större betydelse. Hela Gustaf Vasas ställning till reforma-
tionen är för sväfvande tecknad och ger därföre en oriktig
bild af situationen. Om uppdraget åt Linköpings-kapitlet att
öfv ersätta vissa Bibelböcker säges blott: »Så litet ägde Brask
förtroende till Skriften, att han ansåg, att öfversättningen däraf
till svenska endast skulle åstadkomma splittring och falska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
