Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS ORUBfiS UF OCH VERKSAMHET Q I
barn? Och ändtligen, om den, som genom Jesu Kristi tro
fullkomligt är Guds barn, icke är fullkomligt omvänd? Hvem
understår sig nu att svara härtill nied nej?»^ Grubb uttalar
därefter den förmodan, att den nu omtalade tillvitelsen för
villfarelse hade sin grund i en sammanblandning å hans mot-
ståndares sida af förnyelsen och helgelsen med omvändelsen
och rättfärdiggörelsen, samt påpekar därjämte att de af argt
uppsåt valt uttrycket fullkomlig i stället för sannfärdig om-
vändelse. Man kunde visserligen med rätta använda uttrycket
fullkomlig omvändelse, menar han, men man brukade dock
aldrig på hans ort ett sådant uttryckssätt.
e. En kristens förhållande till de världsliga tingen.
Att man i Umeå lärde folket att öfvergifva och lämna
allt världsligt, anfördes ock som ett exempel på de därstädes
gängse, förmenta villolärorna. Med afseende härpå erinrar
Grubb därom, att ordalag, liknande de klandrade, förekomma
i bibeln och psalmboken, hvarvid han anför Jesu ord Luc. 14:
33: »Hvar och en af eder som icke vedersakar allt det han
äger, han kan icke vara min lärjunge.» Därefter yttrar han:
»Men på det att försmädelsen måtte vinna någon större sanno-
likhet, hafva angifvarne stuckit under stol, huru och med hvad
villkor man här lärer folket att öfvergifva och försaka allt
världsligt, nämligen att de intet skola med hednisk omsorg
fika och fara efter denna världens goda eller göra sig några
af gudar däraf eller som Kristus själf säger: *I skolen icke för-
samla eder ägodelar på jorden, .... utan församlen eder ägo-
delar i himmelen, där hvarken rost eller msd fördärfvar dem,
och där tjufvar icke grafva eller stjäla. Ty där edra ägodelar
äro, där är ock edert hjärta’ (Matt. 6: 19 — 21), äfvenledes
apostelen Johannes i Joh. 2: 15: ’Älsken icke världen, icke
heller de ting i världen äro’. Likaledes lärer Paulus, Fil. 3:
18 — 19. att de som akta hvad jorden tillhörer, de äro fiender
till Kristi kors, hvilkas ände är förtappelse. Dock lärer man
därhos efter i Kor. 7: 20, att hvar och en skall blifva uti sin
’ En sannfärdig berättelse § 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>