Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 EDVARD WKBMCBANTZ
tider än böndagssöndagarna, då de i alla fall bort infinna sig,
Om ottesångerna skulle inställas under andtiden, som utsträck-
tes från midsommaren till tiden efter Bartolomaei dag, så finge
man minsta tiden af året till ottesångerna. ^
Af dem, som om sommaren inksdlades, kom hvaije per-
son endast hvar tredje månad ungefär. Han utginge nu från
det antagandet, att hvaije person försummade något af sitt
arbete hvar tredje månad, och frågade, om denne därigenom
blefve fattigare. På samma gång försäkrade han, att präs-
terna, om deras samveten tilläte, gärna skulle vara utan det
för dem med ottesångerna förenade arbetet, emedan de inga-
lunda utförde det för att finna något lekamligt nöje däruti,
eller för att erhålla köttsligt beröm.
d) Befrielse från särskilda nattvardsförhör.
Angående den framställda begäran, att de, som vid de
ordinarie katekesförhören befunnos innehafva försvarlig kristen-
domskuhskap, måtte under tiden intill nästa ordinarie förhör
befrias från särskildt förhör vid anmälningen till begående af
Herrens nattvard, erinrar han därom, att de, som fingo tillträde
till nattvarden, ägde olika kunskaper i sin kristendom. De minst
försigkomne kunde visserligen redogöra för de nödvändigaste
kristendomssanningarna, så att de visste, hvarför de gingo
tiU nattvarden, och huru de skulle bereda sig, tnen voro
dock ännu ganska svaga i många stycken, så att de borde
dagligen förkofra sig, helst som de vid aflösningen lofvade
en sådan förkofran. Han antog, att de klagande åsyftat
just sådana personer. Men om man skulle lämna dessa oför-
hörde mellan hvaije ordinarie katekesförhör, så skulle de, för-
klarade han, snart glömma det lilla de lärt. Erfarenheten hade
lärt honotti, att till och med de, som gjort större framsteg i
sin kristendömskunskap, till det nästa ordinarie katékesförhöret
så försämrades, att de icke en gång kunde det nödvändigaste,
om han i förlitande på anteckningen i skriftboken från före-
gående förhör under mellantiden låtit dem vid anmälan oför-
^ Här bör dock påpekas, att de nio bönderna i sin anhÅlIan i full öfveiens-
sUmmelse med kyrkolagen kap 2 § lO talat om den brådaste andtideo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
