Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Om Laurentius Petri’s förmenta karaktärssvaghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LAURENTIUS PEl’Rl’S FÖRMENTA KARAKTÄRSSVAGHKT 203
med att skaffa, utan endast att utsäga, hvad Skriften om slika
saker bjuder, och rikets råd troligen rådt konungen till sådant
äktenskap, låta saken komma »till det beslut, att hvad K. M:t
tycktes härom godt vare och själf betröstar sig med ett godt
samvete inför Gud göra kunna» det skulle utan deras gen-
sägelse hafva framgång.
Ehuru icke heller denna förklaring befanns tillfredsstäl-
lande, kom ingen annan till före förmälningen, som ägde rum
den 21 augusti och förrättades af ordinarius i Linköping Qau-
dius eller Nicolaus, men icke af Laurentius Petri. Den sist-
nämnde däremot förrättade, med assistens af öfriga närvarande
biskopar, kröningen, som försiggick den 22 augusti. — Först
efter brölloppet och närmare bestämdt den 5 sept. förmåddes
ärkebiskopen underskrifva en i det kungl. kansliet uppsatt kom-
promisshandling, hvari de af rådet anförda skälen fullständigt
upptag£ts och betonas, klausulen, att äktenskapssaken hörde
under världslig dom uteslutes samt så väl det principiella ut*
talandet som dispensationen uttalas i mycket mild form. I
sina egna anteckningar har Laurentius Petri på följande sätt
förklarat skälen till, att han kunde underskrifva detta akt-
stycke nämligen i^quod propter excltcsa conscientice gravamina
utcunque tolerari posset, neque n. hic negatur istiusmodi con-
jugia esse contra scripturam, erronea, scandaloza, onerosa^ etc.
Af de bevarade handlingarna i detta ärende får man den be-
stämda uppfattningen, att Laurentius Petri med stor fasthet
vidhöll sin principiella ståndpunkt, ja i själfva verket häfdar
han den bestämdare vid stridens slut än vid dess början i
brefvet till ämbetsbrodern i Västerås. Och ännu ett par decen-
nier därefter gör han denna sin mening gällande i den 1572
från trycket utgifna skriften Om Förbudhen Skylskap och
Swågerskap. —
Från denna punkt kan alltså icke med utsikt till fram-
g-ång angrepp mot Laurentius Petri*s personlighet göras.
Lika litet behöfver den omständigheten, att Laurentius
Petri skrifver en för konung Gustaf mera tillfredsställande krö-
nika än broderns, utgöra något för den förstnämnde nedsät-
tande. Det finnes ej det ringaste bevis för, att Laurentius
Petri i detta hänseende svikit sin öfvertygelse. Enligt hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
