Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - S. Gezelius’ reseberättelse från år 1780. Ett bidrag till de religiösa rörelsernas historia i Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 245
nande af ett närmare förtroende, att besöka dem i deras egne
hus, då de ock mangrant gjorde mig föUje ifrån det ena torpet
till det andra. Mitt göromål derunder gick förnämligast derpå
ut att uppmuntra, icke allenast de äldre till gudsfrucktan och
inbördes kärlek, så väl innom husen, som med deras grannar,
utan ock att hafva all möda ospard med sina barn, till deras
undervisning i salighetsläran och uppfostran i cdla christeliga
dygder samt att alltid gå dem före med goda exempel. De
smärre barnen och nybegynnare, som under skriftresoförhöret
dagen förut icke kunnat så noga pröfvas, blefvo nu närmare
förhörde och uppmuntrade till idogt och flitigt bedjande och
läsande. Jag gick äfven vid detta tillfället och ville hälsa på
Hindrik Mårtensson, hvilken försakat morgon-bönen och som
dess broder Varg sade låg till sängs, grubblande öfver det
jag tält med honom dagen förut, och var mycket orolig. Men
vid ankomsten då bemälte hans bror på min tillsägelse, steg
in i stallet, där han hade sin bädd, och berättade, att jag ville
tala med honom, svarades: att han det icke förmådde, af fruk-
tan att alldeles komma ifrån sine sinnen. Under godt hopp
om seger, lemnade jag honom derföre i ro den gången. Äfven
berättades nu, att Chierstin Persdotter och Påls Brita, söder om
sjön, vidi ett tillfälle förleden höst, när de varit inne hos min
värd Jon Matsson, skulle haft stygga och faseliga utlåtelser
öfver enkan Hjertrud Persdotter och dess hus, emedan hon,
sedan herr prosten var der, af hållit sig från deras samman-
komster. Den förre har utropat dem för förbannade och för-
dömda själar, den senare bestyrkte och sade: Ja, ja, det är
så, och det med sådant skrik, att det hördes i Söderbergs hus.
En man vid namn Påhl Svensson ifrån Remmen i Sveg samt
Pehr Sigfridsson, som vid samma tillfälle af en händelse kom-
mit att stå på gården att afhöra detta, hafva derföre blifvit
kallade djefvulens redskap m. m.
När det led till middagstiden skilldes vi åt, och jag stad-
nade på kallelse hos finnen Olof Persson att spisa middag.
Efter slutad måltid, samlades de åter så allmänt, att ingen,
utom Hindrik Mårtensson, saknades. Nu på det denna sam-
mankomst icke eller måtte frucktlöst aflöpa, böljade jag tala
med dem om deras inbördes sammanlefnad och sade: Som före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
