Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - A. Hauck. Der Gedanke der päpstlichen Weltherrschaft bis auf Bonifaz VIII. Anm. af H. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 GRAXSENINOAR OCH ANMALNIKOAR
namnet Pseud-Isidor. Syftet med dessa var att lyfta kyrkan
från förfall genom att göra biskopame (och därmed kyrkan)
fria från beroendet af staten och de med denna samverkande
metropolitema. Det själfskrifna mediet att nå detta oberoende
var påfvedömets framskjutande till högsta afgörande instans
för kyrkan. Påfvens världsherravälde var sålunda icke målet,
endast hans och kyrkans frihet från staten. Så har till och
med Donatio Constantini vid omredigeringen urvattnats, ej
skärpts. Pseud-Isidor blef ett värdefullt vapen i det världs-
härskande påfvedömets hand, men har icke skapat detta. Det
var på en annan punkt, som utvecklingen förde längre.
Paralell med de frankiska teologernas sträfvan efter kyr-
kans frigörelse gick påfvedömets arbete att återvinna sin af
statsmakten begränsade andliga makt. Huru kringskuren
denna ännu under Ludvig d. fromme var, visade sig bl. a.
däraf, att en synod i Paris 825 vågade häfda, att påfliga bref
väl kunde vara vilseförande och därför vägras lydnad. Men
påfvarne, om ock personligen obetydande, försummade ej att
teoretiskt fasthålla vid sina gamla anspråk; och den historiska
situationen förde den snart vidare. Under striden mellan Lud-
vig och hans söner befann sig Gregorius IV i sönernas läger;
och han förmåddes att därifrån utfärda en rundskrifvelse till
de frankiska biskopame med anmaning att lyda sönerna.
Ludvig utfärdade naturligen genast en motsatt befallning så-
som rikets kejsare. Därmed framträdde själfva den principi-
ella frågan: har kejsarens eller påfvens bud högsta anspråk
på lydnad? Gregorius IV insåg klart frågans afgörande bety-
delse för påfvedömets framtid, och han fann svaret i satsen:
den, som härskar öfver själarne, är förmer än den, som här-
skar öfver jordiska ting. — Här är första steget taget på den
bana, som förde till påfvens världsherravälde. Påfven var
själf förskräckt öfver sitt djärfva utlåtande. Men i hans om-
gifning rättfärdigade man det därmed, att påfven sörjde för
fred och ordning i kyrkan; omsorgen för kyrkan tillät honom
att använda sin högsta andliga domsrätt äfven pä politiska
frågor. — Här är andra steget på vägen till världsherravälde.
Sä långt var man kommen redan före midten af Qrde årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
