- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjette årgången, 1905 /
281

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - A. Hauck. Der Gedanke der päpstlichen Weltherrschaft bis auf Bonifaz VIII. Anm. af H. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

QRA^’SKNINGAR OCR ANMÄLNINGAR 28 1
har här förvandlats, så att det har blifvit kungligt, har kunglig
makt; äfven regnum är förvandladt till prästerligt, d. v. s. det
står direkt under prästen, som Herren insatt till sin vikarie
på jorden. En gammal, på påfve och furste använd bild om
de båda ljusen på himmelen, det större solen och det mindre
månen, får af Innocentius en ny och öfverraskande vändning:
månen har intet själfständigt ljus utan lyser med solens ljus.
Ej blott teoretiskt utan äfven praktiskt nådde Innocentius
härmed ett steg utöfver Nikolaus I och Gregorius VII. De
förra hade bjudit furstarne verkställa sina anordningar; för
Innocentius blir äfven denna instans öfverflödig; han kan vid-
taga åtgärder direkt inom furstarnes riken utan att ens behöfva
dessas medverkan. Hans ideal var påfvarnes direkta herra*
välde i världen.
I genomförandet af sina anspråk nådde som bekant In-
nocentius III längre än någon annan påfve. Endast i tvänne
fall nödgades han vika undan: när det gällde att i det aflägsna
Sverige häfda Sverker Karlssons konungadöme (af Hauck
förbisedt), och när han kolliderade med Filip af Frankrike,
hvilken han ej betraktade som en motståndare. Han hade
såsom Kristi ståthållare bjudit denne sluta fred med England;
men Filip afböjde detta under hänvisning, att det här gällde
en sak mellan länherren och hans vasall; där behöfde icke
lydnad visas påfvens bud. Motståndet träffade själfva roten
af det päfliga världsherraväldets idé; ty det kräfde principiellt
frihet från påflig^ ingripande på det politiska området. Och
dock gaf Innocentius under ett rikt ordflödes täckmantel efter
i sak; han hade gripit in, emedan det gällde en synd, icke för
att bestämma i länsfrågor. Detta innebar ju ett åtminstone
tillfälligt uppgifvande af sacerdoHum regale. Så möttes hos
Innocentius å ena sidan maktidéns mest konsekventa utveck-
ling och å andra sidan den förslå början till de påfliga an-
språkens återgång.
Den skarpsinnige juristen lämnade åt sina efterträdare
föga öfrigt att fullborda. Den lidelsefulle Gregorius IX steg-
rade uttrycken utan att föra tankarna vidare. Den i många
afseenden storslagne påfven Innocentius IV lyckades på en
bipunkt afrunda idén om påfvens världsherravälde; Donatio


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1905/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free