Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Sverige — protestantismens skyddsmakt i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1 8 H. LUNDSTRÖM
ger utarbetades under Botvidis kontroll och medverkan en
förträfflig kyrkoordning samt särskilda visitations-, konsistorial-,
gudstjänst- och skolordningar, hvilka alla förelades ständerna
och af dem vederbörligen godkändes. Under dessa förhand-
lingar kom vår utmärkte landsman äfven i beröring med
tidens mest betydande teolog, den ädle och varmhjärtade
Johan Gerhard, hvilken såsom superintendent insattes i spetsen
för konsistoriet i Halberstadt. Från denna Botvidis verksam-
het förtjänar dessutom ett kristligt kärleksverk att särskildt
nämnas, nämligen upprättandet af fyra pensionat, dels för
medellösa ålderstigne prästmän och uttjänte ämbetsmän, dels
ock för ensamma eller sjukliga kvinnor.
Jag har nämnt dessa detaljer för att belysa, hur Sveriges
krona och kyrka icke blott med diplomatiens hjälpmedel och
vapnens makt sökte vid denna tid främja sin stora* uppgift
såsom protestantismens främsta banerförare i Europa.
Md den Westfaliska Jredcns afslutande blef Sverige
den ena af garanterna för denna religionsfreds oryggliga
bestånd. Medvetandet om de förpliktelser, denna ställning
medförde, synes ock ha stått lefvande och klart för regering
och folk. I kraft af sin garanti för Westfaliska freden kunde
ock Sveriges konung, hvilken såsom tysk riksfurste ägde
andel i rikssuveräniteten och var den mäktigaste bland alla
dessa furstar — t. o^ m. uppträda såsom målsman för kejsarens
egna undersåtar gent emot kejsaren själf. Hela det protestan-
tiska Europa vande sig ock att blicka upp till Sverige icke
blott såsom den västerländska kulturens yttersta utpost mot
asiatiskt-ryskt barbari utan framför allt såsom tros- och sam-
vetsfrihetens kraftigaste värn.
Om det gällde medels anskaffande för en evangelisk kyrkas
uppbyggande i Augsburg eller till kyrkas och skolas uppbyg-
gande i en schlesisk stad, vände man sig till vårt land med bön
om hjälp, och med god framgång. (Se t. ex. K. B. ^^/i 1 65 1 , ’/e 1 68 j}.
I själfva verket synes en ovanlig frikostighet för dylika ändamål
städse hafva utmärkt vårt land. För en mängd lutherska kyrkor
både i Tyskland och Ryssland insamlades rikligt med medel i
Sverige med underliggande provinser under 1 600-talet och bör-
jan af 1700-talet. Några exempel må anföras. Öfv er hela riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
