Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Sverige — protestantismens skyddsmakt i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE — PROTESTANTISMENS SKYDDSMAKT I EUROPA I 1 9
upptogos vid olika tillfällen koUekter och stamboksmedel för
lutherska kyrkor och skolor i Petersburg och Moskva, i
Worms, Spejer, Hagenau, Kassel, Mannheim, Lewan, Vetzlar,
Zerbst och Zweibriicken. Till Wittenbergs universitet och
fattighuset i Volgast g^fvas gåfvor. Och man inskränker sig
ingalunda till g^fmildhet blott emot lutherska trosförvandter.
Så anbefalles i Kungligt Bref af den 1 3 mars 1 699 en kollekt
öfver hela riket med underlydande landsdelar till >de franska och
piemontesiska flyktingar, hvilka sig en tid uti Schweitzerland
uppehållit». I den kungabrefvet åtföljande kungörelsen be-
skrifves den »misér» och fattigdom, i hvilken dessa arma flyk-
tingar råkat, och framhålles, att deras lidanden förorsakats
> endast och allenast för deras tros ståndaktige bekännelses»
skull. För »den protestantiske religionens» skull hade de
nämligen nödgats lämna »fädernesland, hus, gods och egen-
dom» o. s. v. Ehuru dessa flyktingar uttryckligen kallas re-
formerta, blir denna kollekt varmt anbefalld.
Ja, vidhjärtenheten går i denna konfessionalismens tidsålder
understundom så långt, att en kollekt i alla rikets kyrkor be-
viljas den grekisk-katolske arkimandriten i S:t Athanasii
kloster vid Thessalonika i Thessalien till dess medbröders åter-
lösande ut ur turkiska slafveriet, »dragandes — heter det slut-
ligen ~ Hans Kongl. Maj:t det nådige förtroendet till alle dess
undersåtare, som till bemälte församblingar lyda, att de där till
så myckit rundeligare warda sammanskjutandes, som detta vore
ett christeligit wärk, ländandes till ofvan bemälte christnes åter-
lösande utur odrägelig träldom och slafveri...» (K. B. 4 juli 1 705).
I det ärkekatolska Frankrike med dess blodiga hugenott-
förföljelser utförde den svenska ambassadkyrkan under 16-
och 1700-talen ett välsignelserik t värf, »erbjöd en lugn fristad
åt Paris’ protestanter, förvärfvade sig deras tacksamma kärlek
och det namn af den franska lutheranismens ’moderkyrka’,
hvarmed hon ännu alltjämt i Frankrike namnes, samt grund-
lade en af den svenska kyrkans vackraste traditioner utom fäder-
neslandet.»* I en intressant, på tyska affattad handling från år
1679, tillhörande nämnda ambassadkyrka och uppsatt vid den
’ £. Flygare. Antedcningar till den svenska ambassadkyrkans i Paris
historia 1626 — 1816. Linköping 1879 s. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
