Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 E. RODHE
samman. ^ De hade genom studier i Skriften kommit till den
meningen, att kyrkan bör vara strängt »skild från världen, och
att nya testamentets anvisningar för kyrkostyrelse tarfvade
ett mera bokstafligt förverkligande. Så förenade sig en 12
eller 14 individer i Edinburgh i slutet af år 1798 till en kyrka
på independentistisk eller kongregationalistisk basis. Endast
sanna Jesu lärjungar ville den rymma inom sig. Det vore en
oundgänglig nödvändighet att bryta sambandet med de uppen-
bart otrogna. Blott i en sådan renad kyrka ansåg man, att
den kristne individens andliga förmögenheter kunde utvecklas
genom den ansvarskänsla, som måste uppkomma inom ett
samfund, där lokalförsamlingar betydde allt och den enskilde
ej skulle hämmas vare sig genom synodalregemente eller präst-
välde. Liksom i Edinburgh bildades en kongregationalistisk
kyrka också i Glasgow. Ledare var den nämnde Ewing.
Några af Patersons vänner öfvergingo till independismen, och
genom dessas inflytande kom han att syssla med föreliggande
frågor. Efter en tid inträdde en fullkomlig omhvälfning af
hans kyrkoideal, och han anslöt sig till Ewings kyrka. Han
inträdde nu i Haldanes prästseminarium och vistades därför
större delen af år 1800 i Dundee, där undervisningen bedrefs
af pastor Innes. Följande år fortsatte man i Glasgow under
Ewing. Studierna omfattade i synnerhet bibeln, som skulle
tolkas af sig själf, vidare systematisk teologfi, engelsk gram-
matik och retorik samt elementerna i grekiska och hebreiska. ’
De predikanter, som fingo sin utbildning vid Haldanes
seminarium, fingo ofta uppbära anklagelse för irrlärighet. Man
förebrådde dem sandemanianism. ^ De åsikter, som den
skottske prålsten John Glas och efter honom hans svärson
Sandeman i England kämpat för, gingo i kongregationalistisk
riktning.* Men det egentliga sammanhållande bandet bland
^ The jubile memorial of tlie scottish congregational churches. Edinb. 1849.
Introduction s. 67 ff. I samma arbete: Kinniburgh, Robert. A historical sur-
vey of coDgregationalism in Scotland from its rise 1798 to 1812.
’ Kinniburgh a. a. s. 68 ff.
’ Hknderson, Thulia S. Memoir of the Rev. E. Henderson. London
1 859, s. 29 ff.
* HORNE a. a. s. 347 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
