- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjunde årgången, 1906 /
143

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DK SVEN-SKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST . 1 45
deras fåtaliga anhängare var en egendomlig uppfattning af
trons väsen. I sin sträfvan att framhäfva, att människan blir
frälst utan all förtjänst, utan egna gärningar, gingo de så
långt, att de höllo före, att Jesu Kristi död i och för sig utan
tanke eller handling å människans sida är tillräcklig att ställa
den förnämste syndare fläckfri inför Gud. Tron fattade man
som det blotta försanthållandet af berättelserna om Kristi död
och uppståndelse. ^ Endast genom att från trons väsen af-
lägsna hjärtats assensus trodde man sig ha uteslutit de egna
gärningarna: allt var Guds verk, människan var rent passiv.
Denna framställning rönte kraftiga gensägelser, men mänga
ifriga motståndare till sandemanianismen erkände den riktiga
tendensen, nämligen att framhäfva den oförskylda nåden. Det
var utan tvifvel denna synpunkt, som utöfvade sådan mäktig
dragningskraft på de Haldaneska prästkandidaterna.* Man
kan säga, att de genom Sandemans skrifter fördes närmare
det lutherska betonandet af tron allena, hvilket man på refor-
mert häll alltid haft svårt att till fullo förstå och uppskatta.*
Man fick klarare syn på trons egenskap af förtröstan på Jesus
och hans ord, samtidigt med att man ogillade en predikan,
som åsidosatte förkunnelsen om Jesus för förkunnelsen om tron»
Patersons ursprungliga plan var att blifva missionär.
Efter studiernas afslutande 1803 blef han emellertid pastor för
en kongregationalistisk kyrka i Cambuslang, hvilken han själf
bildat. Samma år beslöto de båda independentistiska k>Tkorna
i Edinburgh att utsända missionärer. Närmast hade man
Indien i tankarna, Paterson lämnade därför sin församling
redan följande år för att i Edinburgh bereda sig till missio-
nårskallet. Här uppmanades han af Haldane att söka sig en
kamrat, som kunde hjälpa honom i hans arbete för hednin-
gamas omvändelse. En sådan hade han störst utsikt att finna
bland dem, som gått samma bana som han. Vid ett besök i

^ BoGNE, David and Bennett, James. The history of dissenters from
the revolution to the year 1808. 2 ed. London 1833. II s. 434 ff.
’ Henderson a. a. s. 30.
’ Den stora vikt, som Whiteiield och hans anhängare lade p& rättfärdig-
gOrelsen af tron, har man från kyrkligt häll i England ansett kunna innebära en
fara för moralen. Jfr Överton a. a. s. 191.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1906/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free