Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Holm, Rurik. Joannes Elai Terserus. Biografisk studie. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 307
religiösa lifvets kraf ej hade kväfts af renlårighetsstridema.
Äfven Axel Oxenstiernas ynnest vann nu T. Hans resor
utsträcktes till Frankrike och Holland, där han vid Leydens
universitet otvifvelaktigt kommit i beröring med den s. k.
reformerta pietismen, såväl som med den uppblomstrande
reformert-teologiska vetenskapen. Betydelsen häraf skulle senare
visa sig. År 1635 var han åter i Helmstädt, där han nu t.
o. m. bodde hos Homejus. — Holms goda framställning af
den Helmstädtska synkretismens verkliga innebörd (hufvud-
sakligen byggd på Calixtus’ 1633 utg^ifna populära samman-
fattning »Discurs von der wahren christlichen Religion und
Kirche») nödgas vi här förbigå. Först mot slutet af 1636 slet
sig T. lös från Helmstädt och vände hemåt. Hans studieresa
har sitt intresse ej blott för hans egen teologiska utveckling;
den är ock >ett vittnesbörd om, hur den svenska krigspolitiken
förmedlade fosterlandets kulturella närmande till det öfriga
Europa, hur krigarne och diplomaterna banade väg för veten-
skapens ämnessvenner».
Vid hemkomsten 1637 stötte Terserus på den då fullt
aktuella konflikten mellan Rudbeckius och rådet, närmast
angående biskopstillsättiiings beroende af stiftsprästerskapets
val. Ehuru T. var Rudbeckius lärjunge, tog han bestämdt
afstånd från dennes katolicerande uppfattning. Hans allmänna
ståndpunkt började redan skymta fram. — Intressant är att i
samband med ofvanstående iakttaga, hurusom Holms under-
sökningar om tillvägagångssätten vid biskopsval under 1600-
talet gifvit full bekräftelse åt den uppfattning härom, som H.
Lundström i ^ Paulinus Gothus» (se särskildt del IH, sid. 25 ff.)
häfdat: att regeringen icke var bunden af stiftprästernas val,
och att den kunde rättmätigt utnämna biskop utan att ens
anordna dylikt val. — Efter hemkomsten återtog Terserus
lektoratet i Vesterås, där hans antiaristokratiska tendenser nu
ytterligare stärktes af den mot högadeln bittre Rudbeckius.
1640 kom emellertid stora vändpunkten i hans yttre lif; han
kallades detta år till 3:je teologie professor vid den nygrun-
dade akademien i Åbo.
Som professor i Abo fick Terserus på sin lott dogmati-
ken. Af bevarade disputationer synes, att han stod delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
