Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄNKS KYRKLIGA INFÖKLIFVANDE MKD SVKRIOK 2 I I
beln. ^ Det hände emellertid, att en eller flera af dessa böc-
ker på ett eller annat sätt kommo bort; och vid midten af
det sjuttonde århundradet var kyrkornas bokförråd ofta de-
fekt. Huruvida regeringen tog den danska lagens bestämmelr
ser som stöd för sina åtgärder, är ovisst, men säkert är, att
i kyrkornas bokförråd påträffas ofta böcker på svenska språket.
Främst är här att märka den svenska bibeln, en af de böcker,
som kyrkorna lagenligt skulle hafva. Upplysande i detta hän-
seende är en bland kommissionens handlingar befintlig förteck-
ning på landtkyrkornas i Skåne, Halland och Bleking inven-
tarier och bokförråd.* Denna visar, att flerstädes funnos sven-
ska biblar, som ersatt defekta danska exemplar. Där ordi-
nantian eller andra af de ofvan nämnda böckerna saknades,
såsom ofta var fallet, hade regeringen ännu intet motsva-
rande svenskt arbete att sända i stället. Däremot hade rege-
ringen kompletterat de flesta kyrkornas i Skåne och Bleking
bokförråd med ytterligare ett arbete på svenska språket,
nämligen Confessio Augustana. Förekomsten af denna kan
förklaras dels däraf, att regeringen ville fylla kyrkornas bok-
förråd med den evangelisk-lutherska kyrkans härliga trosbe-
kännelse; med den bör också förklaras på samma sätt som
förekomsten af svenska biblar, nämligen att regeringen ville
vinna det dubbla syftet att göra prästerna bekanta med sven-
ska språket.
Man kunde icke vänta någon synnerlig framgång i för-
svenskningsarbetet, så länge biskop Winstrup hade stiftets led-
ning i sina händer. Han var ju dansk tiU språk och börd
och uppfostrad i det danska kyrkoskickets anda; för en man
vid hans ålder var det icke så lätt att lösgöra sig från det
fäderneärfda. Tiden efter Roskilde-freden hade han visserli-
gen ådagalagt ett visst nit för uniformitetsarbetet, men detta
slappades med tiden. Han, som motsatt sig, att skånska stu-
denter idkat studier vid Köpenhamns universitet, sände längre
* KOCH, Gudstjenesten i den danske kirke efter reformationen. Kirkehist.
Sami., Faemte Raekke, I, 33. Rordam, Danske Kirkclove, I, 349, 470.
* Vol. Q. Denna förteckning är uppställd af kyrkoinjpek tören Tobias Nau-
ni«o och utmärker sig fSr stor redighet och prydlighet. Den inlämnades till komm.
<ien 8 maj 1670.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
