Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 28 AUGUST HALI,ENBERO
ande som ett statens måttliga ingripande pä kyrkans område
ofta visat sig vara, lika skadligt kan alltför stor maktfullkom-
lighet från statens sida öf ver kyrkoväsendet blifv^a. Den världs-
liga myndigheten faller så lätt för frestelsen att låta dess egna
intressen gå före kyrkans och befordra personer till ämbeten
inom denna, hvilka väl kunna vara ypperliga befrämjare af
statens intressen men dåliga befordrare af kyrkans. I sådana
fall kan det kyrkliga lifvet råka i stor fara. Ett sådant öppet
fält för ett egoistiskt tillgodoseende af statens intresse på kyr-
kans bekostnad lämnade den danska kyrkolagens föreskrifter
om den världsliga maktens stora rätt i kyrkliga frågor.
Denna fara minskades icke under svensk tid. Den sven-
ska regeringen var visst icke sinnad att uppgifva något af det
inflytande på kyrkoväsendet, som den danska kyrkolagen med-
g^af den världsliga myndigheten. Efter Roskilde fred öfver-
^og generalguvernören den rätt, som den danske länsmannen
haft att presidera vid landemötet och att tillsamman med bis-
kopen afdöma mål rörande förseelser mot kyrkoordningen.
Denna generalguvernörens plikt inskärptes i Malmö recess; om
han själf var förhindrad att utöfva den, skulle han förordna
ombud i sitt ställe. I instruktionen för 1669 — 1670 års kom-
mission ålades denna att undersöka, om generalguvernören
hvar gång bevistade och presiderade vid landemötena, ^hafvan-
des däri ett behörligit inseenden. ^ Rätten att meddela CQllat-
ser sökte Winstrup strax efter freden i Roskilde få den sven-
ska myndigheten fråntagen. Vid den första stiftssynoden efter
nämnda fred i april 1658 föreskref han nämligen för sina prostar
att utelämna i sina kallelsebref förskrifningen till konungens
länsman.* Detta biskopens försök medförde dock ej några
följder. Att den svenska statsstyrelsen icke ville uppgifva något
af sin rätt berodde därpå, att denna rätt för regeringen inne-
bar en värdefull garanti, visserligen af annan art än under
dansk tid. Den blef nu ett medel för befrämjande af för-
^venskningsarbetet i de skånska landskapen.
* Vid 1672 ärs riksdag inskärptes ånyo, att landshöfdingen skulle presidera
vid landemötena. Stiernman, II, 1676.
• Hist. Tidskr. för Skånel. II, 6: 323. (Forts.)
August Hallenberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
