Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Lundström. Anteckningar om en märklig folkpredikant och »vetenskapsman» från Linnés dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£N MÄRKLTO FOLKFRKDIKANT M. M. FRÅN LINNÉS DAOAB 239
i Tierp* i uppdrag att »anmoda» och »vänligen erinra» West-
beck att domkapitlet med skäl förmodade, att han vid sakens
mognare eftersinnande mätte falla på en annan tanke. Dom-
kapitlet erinrar först och främst om att Riksdagsordningen 6
och 7 §§ uttryckligen ålade biskopen eller en annan skicklig
man från hvatje konsistorium att infinna sig vid riksdagarne,
medan hvarje motsvarande stadgande för landshöfdingarne
saknades. De senare voro ej heller såsom de förre represen-
tanter för ett helt stift, konsistoriefullmäktigen vore att betrakta
som »ett helt stifts fullmäktig», hvadan rätten till underhålls-
och res-penningar icke borde honom bestridas. Det vore obilligt
att handla på annat sätt. En sådan »orättvisa» förmodade
kapitlet, att icke »någon, åtminstone ganska få af detta stiftets
prästerskap skulle vilja emot alla tiders och alla stifts enhälliga
bruk» vilja begå, och detta så mycket mindre, som stiftets då-
varande »fromme förman», ärkebiskopen, med oförtruten möda
och mycken sorgfäUighet under sin snart sagdt stadigvarande
sjuklighet vid riksdagarne låtit sig vårda om prästerskapets
bästa, hvarför han ock med skäl kunnat vänta att af präster-
skapet snarare huggnas än bekymras. Slutligen ansåg sig dom-
kapitlet böra uttala sin förvåning öfver, att Westbeck »kunnat
skrida till en så eftertänklig och anstötlig utlåtelse, sed träns-
eant, förmodligen cum ceteris erroribus, såsom ordasättet lyder,
där dock ingen grund härtill är». Westbeck hade gjort väl i
att förut öfverväga saken, innan han framträdt på ett sätt, som
ej kunnat annat än gifva anledning till missnöje.
Hur Westbeck upptagit denna konsistoriella skrapa, som
att döma af stilen i domkapitlets koncept till hufvudsaklig del
härrör från den utmärkte Olof Celsius, är icke bekant. Emel-
lertid synes förhållandet mellan pastor i Öster Löfsta och dom-
kapitlet i Uppsala, åtminstone efter midten af 1740-talet, ha
blifvit mer och mer förtroendefullt. Man får dock ej allt för
mycket förundra sig öfver, att kapitlet till att börja med ställde
sig något tveksamt med afseende på fördelen af ärkestiftets nya
* Domkapitlet vände sig således icke till Westbeck direkt ^med ett vidlyftigt
bref till hon9m» sÄsom i Herdam. II, 192 uppgifves. Hela det där förekommande
referatet af brefvets innehåll är också oriktigt. Bref vet till prosten Lohman af *h
finnes bland Upps. Domk:s utgående skrifvelser. U. D. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
