Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Lundström. Anteckningar om en märklig folkpredikant och »vetenskapsman» från Linnés dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 H. Ll^NDaTBÖM
Slutligen upptager Westbeck till bemötande påståendet,
att han skulle hafva »haft något att tadla på det ordet lön i
anledning af lärjungarnas fråga och Jesu svar i evangelio>.
»H var för — frågar han — nämner icke herr komministern, hvad
min tadlan var? Nej! Det herr komministern nämner tadla
på det ordet lön, om min talan och intet tadlan därom kom-
mer rätt fram, sä faller hela herr komministerns tadlan, som
omröres i den 3:dje § om Kristi förtjänst, där jag beskylles
hafva talat den för nära. Nej! I dagsljuset med min talan
eller tadlan på det ordet lön. Dock, efter herr komministern
intet rörer, hvad min tadlan vara skulle, vfiU jag ock för denna
gången lämna det och allenast säga detta, att just i den så
kallade tadlan utförde jag grundligen, huru egenteligen sagdt
lön oss ingalunda tillkofnmer, emedan den oundvikligen praa-
supponerar vår förtjänst och vi förtjäna i våra bästa gärningar
intet annat än stra£F, ty mera äfja hänger vid våra gärningar
än det, som dager. Därför fä vi lof med Paulo att bucka oss
och intet tänka pä vår rättfärdighet, som kommer af lagen;
till nåden i Jesus måste vi fall£L>
I sina slutord uttalcir Westbeck den säkra förhoppningen,
att hans förmän icke skola hafva något att invända mot hans
tro och lära. »Jag arbetar inför Gud — tillägger han — att
skaffa Kristo en ren brud, och det gör mig själf ondt, att jag
intet ä’ sä angelägen, som jag borde och igenom Guds nåd
kunde vara, därpå jag likväl genom Guds nåd vill och skall
arbeta.»
Dessa ord voro utan tvifvel fuUt ärligt menade. Den
frimodighet och rättframhet samt något grofhuggna originalitet,
hvarom svaromålet i öfrigt bär vittne, voro för Westbeck
synnerligen karaktäristiska egenskaper. Med vanlig oförbe-
hållsamhet gaf han sålunda några år senare (1740) tillkänna
sin önskan att slippa bidraga till underhållet af »consistorii
fullmäktig» vid riksdagarne, dels emedan »tiderna» voro
»mycket knappa», dels ock därför, att landshöfdingame plägade
på egen bekostnad uppehålla sig vid riksdagame. Konsis-
toriets fullmäktig skulle nämligen vid nästa riksdag infinna sig
i stället för ärkebiskopen, som af sjuklighet var förhindrad.
Domkapitlet fann skäligt att lämna kontraktsprosten Lohman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
