Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Scholz, R. Die Publizistik zur Zeit Philipps des Schönen und Bonifaz VIII. Anm. af E. Falk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QSAN8KN1MOAB OCH ANMÅLKINOAB 369
af Aristoteles hade banat väg för en ny uppfattning af sta*
tens uppkomst och väsen, den naturrättsliga. Thomas af
Aqvino var en anhängare af denna lära, och den framträder
äfven hos Aegidius i oförmedlad motsättning mot den hier-
arkiska åskådningen (särskildt i De regimine princtpum). Upp-
komsten af en stat beror på att människan af naturen är ett
sällskapligt väsen med behof af politisk sammanslutniifg (ani-
mal sociale och animal politicum). Den politiska makten är
sålunda uppkommen genom människornas medverkan; öfver-
heten insattes genom val. Aegidius kunde ej undgå att i
någon mån tillämpa denna lära äfven på påfvedömet. Men
han gjorde här en distinktion. Själfva påfvens ämbete vore
instiftadt af Gud, men den enskilde påfven finge sin makt
genom människors val.
Men enligt naturrättslärames uppfattning kan hvad som
tillkommit genom människors medverkan äfven genom män-
niskor upphäfvas. Aegidius erkänner detta för den världsliga
makten; en furste kan sålunda af sättas af dem, som valt ho-
nom. Men påfven kan ej afsättas, emedan han ej kan dömas
af någon människa. Detta är dock en svag undanflykt, en
inkonsekvens, som visar, huru den naturrättsliga uppfattningen,
följdriktigt genomförd, måste bryta ^iönder den hierarkiska
byggnaden. Längre ir^xn förbisåg man äfven detta förbehåll
hos Aegidius, så att man . under de reformatoriska kyrko-
mötenas tid åberopade honom såsom auktoritet för rätten att
afsätta påfvar. Däremot medgaf Aegidius, att en påfve kan
frivilligt afgå, hvilket var naturligt, då han kämpade för Boni-
facius VIII, som i följd af sin företrädcires afsägelse bestigit
påfvestolen.
Med Aegidius öfverensstämmer i många stycken Jacob
AF ViTERBO ( Augustinermunk, f som ärkebiskop i Neapel 1 308)
i sin skrift De regimine chrisHano. Dock framträda här vissa
skiftningar i uppfattningen.
Äfven Jacob af Viterbo hade att kämpa med svårigheten
att försona den teokratiska uppfattningen med naturrätten.
Därvid inrymmer han dock denna en större betydelse än
Aegidius. Han erkänner sålunda, att det kan finnas en verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
