Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VI. Förbindelselinjer mellan den lågtyska Magdeburgerkatekesens latinska text och den svenska öfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 78
OTTO THEDING
skriften såväl vid bönen före som bönen efter: Benedicite eller
Welsignelse tå man går til bord, och: Gratias eller tacksägelse
tå man går ifrå bord. I latinska texten står öfver bönen före
måltiden rubriken: Forma et ante sumptum cibum orandi et a
sumpto cibo agendi gratias, samt därefter ånyo upprepadt vid
bönen efter: Forma agendi gratias a sumpto cibo. Något i
öfverskrifterna motsvarande svenskans: »tå man går til bord»
och »tå man går ifrå bord» förefinnes således i latinska texten,
men ej i de tyska trycken, och detta har måhända föranledt
öfversättaren att förenkla här och gå ifrån sitt egentliga
original.
Några hållpunkter för det gjorda antagandet erbjuda sig
äfven vid granskning af den hufvudafdelning, som vanligen går
under namnet af hustaflan. Redan titeln gifver oss något på
hand. Den tyska rubriken är: Die Haus Tafel etlicher Sprüche
fur allerley heilige Orden vnd stende da durch die selbigen als
durch eigen lection jres amptes vnd diensts zu ermanen. I
Magdeburgerkatekesens latinska text lyder öfverskriften: Tabula
oeconomica in qua proponuntur Sententiæ sacrarum literarum,
quibus quisque sui officij commonetur in quocumque tandem
uitæ sit genere. Frånvaron i svenska texten af ordet »hustafla»,
då däremot det främmande ordet »sententiæ» har kommit in,
röjer på det mest i ögonen fallande sätt samhörigheten mellan
den svenska och latinska texten. När den svenske
öfversättaren formulerar sin öfverskrift sådan: Någhra sententier eller
scriffter för allahanda Stand ther aff hwar och en må haffua een
åminnelse och förmaning til at achta och wårda hwadh hans
stand kräfifuer, synas ordasätten här för öfrigt gå närmare den
latinska än den tyska formuleringen. Samhörigheten styrkes
sedan yttermera vid en fortsatt jämförelse och granskning.
I sin undersökning har Bang, såsom bekant, uttalat en helt
annan mening. Utgångspunkten för hans granskning lägges i
dagen af hans ord (a. a. I sid. 38): »Som bekjendt er det først i
Luthers originaludgave af 1542 at denne (hustavlen) faar sin
endelige skikkelse, i det han til det forste stykke om biskoper
o. s. v. tilføiede flere bibelsprog om, hvad menigheden skylder
sine lærere og sjælesørgere og efter det andet stykke om den
verdslige ovrighed indtog et nyt stykke omhandlende
under-saatternes pligter. Fra 1542 begynder da hustavlen med
folgende 4 stykker: 1. Den Bischouen, Pfarherrn vnd Predigern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
