Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VI. Förbindelselinjer mellan den lågtyska Magdeburgerkatekesens latinska text och den svenska öfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 82
OTTO THEDING
dantag af dessa två mindre betydande olikheter föreligger således
redan här den »endelige skikkelse», som i arbetets förra del
tillerkändes först 1542 års tryck.
Hvad beträffar Bångs yttranden, att Enchiridion piar. prec.
tagit de två tillagda grupperna från Sauromannus’ latinska
katekes-öfversättning af samma år, torde detta antagande ej kunna hålla
sig. Älven sid. 39 sättes denna senare såsom äldst. I Archiv
1905 sid. 226 säger Albrecht på tal om öfversättningarna af
lilla katekesen och särskildt de trenne latinska: Die älteste
erschien bereits gegen Ende August 1529 in dem von Rörer
redigirten lateinischen Betbüchlein, och ibm sid. 233 betecknas
Sauromannus’ öfversättning såsom den andra i ordningen — dess
förord är dateradt III Calend. Octobris 1529. Antagandet, att
den utförliga hustaflan i Enchiridion piar. prec. skulle hämtats
från Sauromannus, faller då af sig själf.
Mellan den svenska öfversättningen och ifrågavarande
latinska finnas i hustaflan påtagliga förbindelselinjer. Förut är nämndt,
att den svenska titeln röjer frändskap med den latinska. Vid
en fortsatt jämförelse mellan den svenska texten å ena sidan
samt å andra sidan den tyska texten af 1542 och latinska
Magdeburgertexten träder det nära frändskapsförhållandet bättre fram.
Af de i svenska texten under första rubriken: För
Bisco-par, Soknaprester och Predicare befintliga bibelorden är det första
i. Tim. 3: 2—4 samt af v. 6 orden »icke nychristen etc.» (icke
nyomvänd) till sitt omfång noga öfverensstämmande med 1531
års tyska text. Äfven i den lågtyska katekestexten är omfånget
detsamma. Men i den latinska texten är bibelordet utvidgadt.
I denna såväl som i 1542 års tyska upplaga är nämligen till
Timoteusorden lagda några Titusord: hvad som i Titusbrefvets
1:9 säges om en biskops qvalifikationer. Utan markerad
skillnad, omedelbart äro dessa senare orden vidfogade de
föregående samt efteråt en ursprungsbeteckning utsatt: »1 Tim. 3,
Tit. i.» I svenska texten förefinnes nu ej detta supplement
från Titusbrefvet, hvarför någon inverkan från latinska texten
ej här röjer sig, men ej heller en sådan från 1542 års tryck.
I latinska texten följer därefter under rubriken: Quid
de-beant auditores episcopis suis etc. en grupp bibelord: 1 Cor.
9:14, Gal. 6:6, 1 Tim. 5: 17, 18, Ebr. 13, 17. Wittenbergska
upplagan af 1542 har under liknande öfverskrift samma grupp
bibelord, men tillökad med Luk. 10:7 (motsvarande orden: äten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
