Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VII. Spår i Laurentii Petri kyrko- och skolordning 1571 af att Magdeburgerkatekesens uppställning med dess två olika hufvudafdelningar förekommer äfven i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
OTTO THEDING
gestellet» förekommer också föreskriften, att gossarne i skolans
nedersta afdelning skola läsa Pater noster, Credo och Decalogum
just på detta sätt uppräknade. »Förhållandet, anmärker
författaren, är så mycket mera anmärkningsvärdt, som det i denna
skolordning dessutom uttryckligen stadgas, att skolans två högre
klasser skola utantill lära ’den kleinen deutschen Catechismum’
(tydligen Luthers).» Ej så långt aflägset torde antagandet ligga,
att vi äfven i dessa nämnda fall träffa på ett förhållande, som
talar om ett inflytande från den Magdeburgska skolkatekesen.
Fastän Luther själf hållit på och gifvit skäl för en annan
ordningsföljd, har han likväl icke iakttagit denna i förevarande fall.
Strängt taget är dock här näppeligen taladt om själfva lilla
katekesen, utan mera om den afdelning med textorden, som
föregår densamma i Kinderhandbüchlein.
Laurentius Petri uppställer i nämnda skolordning en
läsordning för skolans verksamhet. Först kommer en afdelning
om »the smådrenger aff then nedersta kretzen» och gifvas
föreskrifter för undervisningen rörande dem (a a. Kyrkoordningar
etc. sid. 163). Längre fram (sid. 165) heter det: »Men medh the
andra som något skickeligare wordne äro wil thet haffua itt
annat lagh — —- — behöffua the ock een sådana ordning som
är them til rettelse at the hwar kretz för sigh måga weta hwad
daghen och timan läsas och repeteras skal.» Därefter följer
»be-gynnandes på Måndagen som är then förste Lecsedaghen j
we-konne» intill lördagen ett schema, där för hvarje dag meddelas
föreskrifter rörande undervisningen i andra, tredje och fjärde
kretsarna.
Stycket med öfverskriften »Söndagen» kan ej höra till den
egentliga läsordningen; den räknas naturligtvis ej såsom
»lecse-dagh». Förutom det, att det innehåller en rad allmänna
föreskrifter för den hjälp, som skall beredas åt »Scholemestaren»,
genom att han får taga sig »Hörare och medharbetare», gifvas
också här i början af stycket några föreskrifter såväl om »the
små» rad 1 och 2, som i följande stycket om »the aff
then andra tredie och fierde kretzer». Rörande de förra heter
det: »På Söndaghen elfter Afftonsongen skola the små
examineras in paruo Catechismo.» Här är ju ej fråga om en vanlig
lektion med en förut gifven lexa, —- man kan snarare kalla det
för ett slags prediko- eller bättre repetitionsförhör. Hvilka böra
här räknas till »the små», som skola »examineras in paruo
Catechismo»? Såsom något visst torde få anses, att hit böra räknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
