Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VIII. När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
I0()
grad beroende af gången af de tyska trycken. Vid genomgången
af den svenska textens variationer i de olika katekeseditionerna
och katekestyperna möter man på många punkter bevis på, huru
man i Sverige härutinnan gått sin egen väg. I sin skrift: Een
nyttwgh Wnderwijsning, 1526, anför Olaus Petri det fjärde budet
i den kortare formen, men några år senare går han något
annorlunda tillväga. I sin: En lijten Catechismus af år 1530 har han
i en inledning sammanfört de tio budens textord. Fjärde budet
har här äfven löftesorden: Tu skalt ära tin fadher och tina
modher på thet ath tu skal lenge liffua. Vid förklaringen till
de särskilda buden har han begagnat de samma textorden som
förut i inledningen; alltså har fjärde budet inne i katekesen sin
utvidgade form. I slutet af katekesen samlar han textorden till
de tre första hufvudstyckena, men där saknar vårt bud
löftesorden. Bang nämner I sid. 92 mom 4 äfven en annan skrift af
Olaus Petri från år 1537: Een underwisning och kennedom, där
budet förekommer utvidgadt med löftet, och i 1541 års
bibelöfversättning anföres budet i nästan liknande ordalydelse.
Textvarianterna i budet anför B. a. a. I sid. 93.
Hvad ibm sid. 40 och 41 yttras — visserligen i annat syfte
— torde nu här med fog kunna anföras och gälla: »De ældste
katekismus-oversættere følte sig aldeles ikke bundne til
originalen, men behandlede teksterne ofte temmelig frit og navnlig,
tog de i stort mon hensyn til sit lands tradition. Som
neden-for skal paavises er dette ogsaa tilfældet med den gamle
svenske oversætter.» Vill man tala om en svensk tradition redan
på 1540-talet angående fjärde budets form, hvilken vunnit stadga
genom inverkan från Olaus Petri, så talar denna tradition för
den utvidgade formen. Mycket talar då för, att löftet i fjärde
budet varit med redan i en katekesedition, som gått före den
nu föreliggande 1572 års upplaga. Enklare och närmare till
hands liggande än B:s mening är antagandet, att redan i en första
upplaga (af år 1548?) budet på första bladet skulle varit anfördt
i sin utförliga form enligt gammal svensk tradition och inne i
katekesen funnits i st. f. löftesorden ett »etc.» Därefter har det
så förblifvit, ända till dess i Gutterwitz’ tryck 1593 en
genomgripande omstöpning kom till stånd med afseende på katekesens
såväl innehåll som gestaltning i öfrigt; såväl andra budet som
fjärde hafva då fått sin nuvarande form, det förra såväl i
text-afdelningen som inne i katekesen, det senare inne i katekesen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
