Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VIII. När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02
OTTO THEBING
Förut är omnämndt B:s anmärkning om fjärde budet, I sid.
6g: ’1586 og 1600 udelader »etc.»’. Den är oriktig och måste
bero antingen på meddelade felaktiga uppgifter eller misstydda
egna anteckningar. Hvad tillägget därstädes beträffar: 1607
tilføier: ... på thet tu må länge leffua på Jordenne’, hvilket
tillæg findes optaget i alle senere udgaver», bortfaller detta af sig
själf, då öfriga af Bang icke kända katekestryck komma med i
betraktande. Bortser man från textafdelningen i 1572 års edition,
så har i intet af våra förut omnämnda katekestryck fjärde budet
fått på något ställe den kortare formen, d. v. s. utan antydt
eller utsatt löfte. Härtill kan läggas, att i alla editionernas
text-afdelning budet är anfördt tillsammans med löftet. Hur är
förhållandet med ordalydelsen inne i katekesen? 1 trycken: 1572,
Gutterwitz’ 1586, Krögers 1594, Wittens 1610, editionen c. 1611,
finnes löftet betecknadt med »etc.». Härtill kommer, att
Bal-hornska trycket 1586 visserligen är defekt på detta ställe, men
eftersom dess aftryck, Krögers upplaga 1594, har »etc.», bör äfven
det förra kunna räknas till denna grupp. De tryck, som utfört
löftesorden äfven inne i katekesen, äro de återstående: Gutterwitz’
1593, 1607 och 1617. Häraf framgår, att den äldsta
katekestypen å ifrågavarande punkt har sin alltigenom bestämda gestalt.
I 1572 års tryck finnas i nattvardens instiftelseord spår af, att
textafdelningen varit lika motsvarande afdelning i Gutterwitz’
tryck 1586 och därmed öfverstämmande upplagor. Att fjärde
budet i nämnda afdelning haft sin utvidgade form, bör vara
ganska säkert.
Tillvägagångssättet har i så fall varit ett motsatt till hvad
Bang hållit före, och det nationella inflytandet, som i Sverige
visat sig i så mycket annat i vår reformations inre historia,
varit verksamt äfven i denna angelägenhet. Ej såsom »en senare
tilføielse» behöfver det ofta nämnda »etc.» ej heller löftet i fjärde
budet anses vara. Här torde i stället efter mångt att döma
detta »etc.» vara att betrakta såsom en eftergift, föranledd af de
främmande texter, som varit i öfversättarens händer — således
ej utvidgning, utan en förkortning af den traditionella svenska
texten.
Ett inkast kan strax bemötas. Behandlingen af andra budet
med dess hotelse i katekesöfversättningen kunde tänkas gifva
skäl för ett sådant. Äfven detta bud har i Olaus Petris
Cate-chismus den utförligare formen, såväl bland texterna på första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
