Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition ej är den första?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6
OTTO THEDING
sådan med interimistisk giltighet. (Ahnfelt, Separattryck ur
Tid-skr. för Teologi 1892, Utvecklingen af Sv. KK:ns ordning.
Bilag. sid. 84 ; Dens. Bidrag till sv. kkns historia, Lund 1895,
sid. 12 f.). Här lägger man genast märke till, huru Norman
betonar och gång efter annan inpräglar vikten af den lärdom,
som innehålles i »Catechismus». I första, fjärde, femte,
femtonde och sista (tjugonde) artiklarna talas därom och inskärpes
detta på olika sätt. Catechismus skall predikas hvar dag i
fastan och på bönedagarna, och hvarje predikan skall lämpas
till något stycke i Catechismen, — »id emin mirifice populum
erudit»; innan någon går till Herrens nattvard, måste han in
priuato examineras de mandatis dei, de fide, de oratione, de
baptismo de cæna domini; till undervisningen in sacris hör
doctrina catechismi och Epistola ad romanos. Dessa yttranden äro
ej enstaka. Äfven i senare skrifter vi äga af den svenske
superintendenten, igenfinna vi hans ifver för katekesundervisningen.
Så är förhållandet i hans arbete: Ein kurtz ahnleitungh wie
mahn ein Euangelium vnnd Epistell — ordentlicher form vnnd
gestalt soll dem gemeijnen mhan fburtragenn allem einfaltign
predicanten dienlich, daterad 1549 Augustij 20; en svensk
öfversättning däraf finnes af Rasmus Ludvigsson. (O. Ahnfelt, Bidrag
etc. III 1899). Äfven i den på samma ställe tryckta skriften af
Norman: Explicatio articulorum fidei, omnämnes katekesen. I
Ahnleitung möter oss ånyo regeln, att hvarje predikan bör visa
hän till en viss artikel i katekesen, och såsom skäl härför
an-drages (a. a. Bidrag III sid. 10): »Dan dieweils den Kirchen vhast
die nutzste lehr der Catechismus sej. welcher eine kurtze Somme
des gantzen Christenthombs–»; och senare: »also das der
gemeyne mhan aus allenn predigen durch vnd durch zue
vhor-nehmen wie die gantz Christenliche Lehre nith änderst sei den
ein erklerun’gh des Catechismj — — vnd solch notigh
Kirchlehre des Catechismj immer fhur vnd fhur bei dem volgh wirt
getriben.» I slutet af sin uppsats visar Norman, att han ej
underskattar betydelsen af, att modersmålet kommer till sin rätt,
när han tänker sig innehållet i den nya postillan sådant »att
hwar och en kirkieprest som aleneste swenske läse kan måge
nogsampt förstået». Att Norman då skulle — anmärker
meddelaren härvid —• med sin Catechismus syfta på en latinsk eller
tysk katekes är mindre troligt. »Frågan är då, om Norman
med Catechismus menar Luthers lilla katekes. Att han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
