Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Eva Fryxell. Bref rörande ärkebiskop J. O. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelade ap eva fryxell
12 r
honom med tårar återtaga conceptet, för att Wallmark icke
skulle öfverflyglas. Wallin låtsade okunnighet, och dref R.
slutligen derhän, att han helt pöbelaktigt både gret och svor,
då W. gaf skrattande sin bekännelse, och nedsölades alldeles af
gubbens kyssar och famntag. Denna skrift har jag läst: Den
var någonting helt annat, än Tungusiska Arméens vanära.
Om Wallin lika väl lyckats inför den Astetiska känslan
må Du nu bättre afgöra. Säkert var han klipt och skuren till
Satiricus och Epigrammaticus. Men lusten dertill bortdunstade
i lifvets stora ande-sfer, och lyckligen för sig och oss blef han
Psalmsångare. Halten af dessa sånger, och som tillika afstämpla
den snill- och ordrike författaren, inhemtas af N:o 1, 141, 210,
193, andra att förtiga. Aldrig glömmer jag den allmänna
sensation, som hans kraftiga stämma verkade från predikstolen i
Adolf Fredrik, då han första gången efter ett tal till
nattvardsbarnen nyttjade N:o 210, då ännu otryckt och okänd. Var han
lycklig som talare, Prest, Embetsmän, Psalmsångare i den gamla
Svedbergska stilen, så behöfde han dessa förutgångna profetior
om sin anda, för att freda sitt namn ifrån den hårdragande
nutidens så kallade andlighet, hvilken vill beröfva den Adle ända
till skuggan af Christlig anda.1 Jag vet, och såsom hans E. O.
Kopist bevittnade ofta, hvilka strider han kämpade, för att
kunna bibehålla många Psalmer vid sin gamla anda. De
Lutherske voro hans bästa; ty med dem var han närbeslägtad.
Likväl voro de icke poësie. De insände Psalmer, som voro
poetiska, voro icke Christliga. Att sål. få Christendom i dem
var icke godt. Jag tror och påstår, att han lyckats i detta
faque, så mycket, som någon annan mäktig dödlig skulle kun
nat göra. Han erkände, att många kunde gjort det bättre;
men han hade icke förtroende till mångarbete. Hans
trosbekännelse i detta fall förvaras i hans företal till Psalmboken 1818.
Om hans öfriga trosbekännelse tillåter jag mig icke döma: Den
var det varma hjertats, den redliga Mannens, den
menniskoälskande själens. Den är förvarad i hans Catekes, och
visat-snille och själsrenhet. Fördömes han sedan af Hrr Wieselgren,
Thomander, Trönström m. fl. med deras anhang, så står han
dock såsom den ljusa stjernan, om hvilkens läge
frihetskämparna tvista, och mot hvilken hundarna skälla, men som dock
1 Se noten sid. 318 Biografiskt Lex. ig:de bandet.
E. Fryxells anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
