Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND 17 I
tiden gå ut på att införa svensk lag och sed liksom svenskt
språk i den nyförvärvade provinsen. I detta afseende hade
ej heller några inskränkande förbehåll gjorts i fredsinstrumentet,
såsom förhållandet var i Roskilde-freden, då de södra landskapen
blefvo svensk besittning. I sistnämnda fred tillfärsäkrades
nämligen de nyvunna provinsernas invånare ostördt åtnjutande af
bland annat lag och rätt, häfdvunna privilegier, fri- och rättigheter,
såvida dessa ej stredo mot svenska kronans leges
fundamentales.1 Detta sista uttryck var visserligen tämligen tänjbart.
Bestämmelsen ålade i hvarje fall de styrande en viss försiktighet vid
införandet af svenska seder och ordningar. Kyrkan i de sydsvenska
landskapen har också ännu i dag bibehållit en viss särkaraktär till
åtskillnad frän kyrkoförhållandena i de gamla svenska landskapen.
Men om också regeringen icke var på liknande sätt bunden
af några i fredsinstrumentet afgifna löften eller förbehåll i fråga
om Gotland, så hade det knappast varit klokt att gå allt för
brådstörtadt tillväga vid det närmare införlifvandet af ön med
det nya moderlandet. Sympatierna voro länge allt för mycket
på det gamla moderlandets sida. Nya politiska förvecklingar
med Danmark hade man att vara beredd pä. Det gällde därför
att genom visadt tillmötesgående och genom försonlighet söka
vinna befolkningen. Regeringen ådagalade också all moderation.
Strax efter fredens afslutande öfverlades i rådet om styrelsen
på ön. Här framhölls då, att det behöfdes både foglighet och
allvar från styresmannens på ön sida. Rikskansleren Axel
Oxenstierna själf framhöll nödvändigheten af att den som
komme att ditsändas, »komporterar sig väl emot undersåtarna;
däraf hänger mycket i förstone att hålla dem med justitie
och allvar till devotion, och när de vela röra sig, att en god
soldat då bistår.»2 — Vid ett senare tillfälle framhöll likaledes
rikskansleren, att de privilegier öns invånare ägde från den
danska tiden borde icke fråntagas dem, »ty de äro intet
inkräktade med svärd, är ock till intet nyttigt dem afskära». Det
enda, som i den vägen borde komma i fråga, vore att ej tillåta
1 Hallenberg, Den skånska kommissionen 1669—1670. Kvrkoh. årsskrift
1907 s. 19?.
2 R. P. d. 5 sept. 1645. Citaten i allmänhet moderniserade till stafning.
— Följande förkortningar användas i noterna: R. A. = riksarkivet, R. P.
-rådsprotokoll, R. R. = riksregistraturet, V. A. — Visby domkapitels arkiv,
V. P. Visbv domkapitels protokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
