Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND 17 I
så ej förhållandet, borde de behandlas enligt de kungliga
förordningarnas lydelse.1
Helt naturligt var Brodinus mån om att upprätthålla ett
stadgande, som i väsentlig mån borde bidraga till Gotlands
försvenskning. Under den danska ockupationen af ön däremot
började lika naturligt den gamla trafiken. Köpenhamn var målet
för de blifvande prästernas studieresor. Denna trafik måste
emellertid förhindras, när vårt land efter slutadt krig åter
kommit i besittning af den omstridda provinsen. Det var Spegel,
som då öfvertog den kyrkliga ledningen af ön. När han höll
sitt första möte med sitt prästerskap kort efter sin ankomst till
landet på sommaren 1680, framhöll han, att han ej fördristade,
sig låta de studenter, som deponerat i Danmark, predika där
på landet, förrän de aflagt ed och låtit immatrikulera sig i
Uppsala.2
Äfven från högsta ort kom en allvarlig erinran till de
gotländska studerandena. Till konungens kännedom hade kommit
klagomål öfver deras försummelse att ställa sig gällande
förordning i detta stycke till efterrättelse. Helt säkert var det
genom prästerskapets fullmäktige vid riksdagen 1680, kyrkoherden
i Älfva Johan Canutius, en från Värmland under den föregående
tiden inkommen prästman, som dessa klagomål blifvit
framburna. I den resolution, som konungen på sommaren 1680
tillställt Spegel såsom svar på ett dennes ämbetsmemorial, hade
konungen tillförsäkrat de gotländska studenter, som viss tid
tjänat eller studerat i Sverige, befordran helst »uti riket.» Ännu
nämnes ingenting om någon försummelse från gotlänningarnas
sida att efterlefva gifna befallningar. Men i en ti,ll Spegel ställd
skrifvelse från slutet af samma år erinrade Karl XI i synnerligen
skarpa ordalag om hvad gotlänningarna hade att iakttaga i
fråga om sina studier. Det heter däri: »Ehuruväl vi för detta
hafva kungöra låtit vår nådiga vilja vara, att de af den
studerande ungdomen uti eder superintendentie, som åstunda inom
stiften här i vårt rike med några beneficiis ecclesiasticis att
blifva försedda, skola låta sig angeläget vara uppå våra
univer-siteter att excolera deras studier och göra sig det svenska
språket mäktiga», hafva vi »icke utan största missnöje» förnummit,
1 Bååts res. den 5 mars 1659. Kungl. bref. V. A.
’’ V. P. den 10 aug. 1680, § 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
