Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
h. levin
Men dä, som sagdt, icke heller det yngre släktet fått lära sig
tala svenska, hade man icke heller allmänt kunnat vänja
allmogen att t. ex. sjunga svenska psalmer vid gudstjänsten. Den
saken tog Stjernman i tu med.
På kapitelsammanträde den 19 jan. 1687 upptog han åter i
prästernas närvaro sådana frågor, som rörde försvenskningen.
Han lät först sitt prästerskap förstå, att k. m:t under
superintendentens vistelse i Stockholm gjort sig noga underrättad om,
huru långt denna sak fortskridit. Konungen hade därvid uttalat
sin tillfredsställelse öfver det skånska prästerskapets villighet »att
konformera sig uti kyrkioceremonierna och annat med det andra
Sveriges clerecie, att de jämväl hafva supplicando det sökt».
På konungens fråga, huru långt man kommit på Gotland i denna
sak, hade superintendenten svarat, att han visserligen icke kunde
försäkra konungen om, att man på Gotland hunnit lika långt
som i Skåne. Orsaken vore dock icke, att de gotländska
prästerna visat tröghet härutinnan, utan låg i Spegels långvariga
frånvaro från ön, som gjorde, att han icke kunnat så drifva på saken.
Han hoppades dock, att det inom kort skulle komma till »en
ofelbar likhet». Det vore därför nödigt, att prästerskapet såg
till, att likheten i ceremonier blef fullständigt genomförd samt
att folket fick, så mycket möjligt var, lära sig svenska.
Vid detta tillfälle togs också frågan om den svenska
psalmsången upp. För att allmogen så mycket lättare skulle lära
sig de svenska psalmerna, skulle man använda en och samma
psalm hela månaden igenom. Vid katekisationen skulle prästerna
undersöka, huruvida åhörarna kunde och förstodo den psalm,
som brukades. Därjämte borde dessa genom allvarliga
förmaningar förmås »till flitigt och andäktigt sjungande». I början
skulle man underlätta svårigheten genom att välja sådana
psalmer, som gingo på förut brukliga melodier. Dessutom var det
viktigt, att ungdomen »dess flitigare tillhålles att lära läsa i bok
och vänjes vid det svenska språket».
I detalj redogjorde preses vid samma kapitelsammanträde
för sådana förändringar, som ännu voro att iakttaga i fråga om
gudstjänsten. En del må anföras. Det hade varit vanligt, att
nattvard firades söndagligen, något som preses ansåg föra en
del svårigheter med sig, i synnerhet där prästen hade två eller
tre kyrkor. Därför borde man införa det svenska bruket, att
nattvard firades hvar annan, 3:dje, 4:de eller 5:te söndag, allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
