Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - N. Jacobsson. Några aktstycken från arkivet i Herrnhut till belysande af grefve Zinzendorfs första förbindelser med Sverige och den svenska herrnhutismens uppkomst (forts. och slut från föreg. årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
meddelanden of’II aktstycken
sitt inflytande kunna främja brödraförsamlingens sak i Sverige,
såsom professor Andr. Winbom, biskop Erie Alstrin, kyrkoherde
And. Tengbom, domprosten And. Hilleström och grefvinnan
Stenbock1. Vi meddela här nedan två bref från biskop Müller
till prof. Winbom och biskop Alstrin samt Alstrins svar till
Müller. I det första af dessa bref uttalar biskop Müller sin
glädje öfver att W. ej hade velat tro på alla de nedriga rykten,
som utspridts om brödraförsamlingen, hvilka vid de verkställda
undersökningarna visat sig fullständigt ogrundade, samt erbjuder
honom korrespondens om Kristi rikes sak. Församlingen är
villig att erkänna sina brister och vill gärna lära af andra. Till
sist ber han honom att för Kristi kärleks skull ej försmå hans
vänskap. På detta ödmjuka och vänliga bref kom troligen aldrig
något svar från Winbom. Några år därefter författade han en
disputation, hvari han ville bevisa, att brödraförsamlingen var
separatistisk, men afled före arbetets fullbordande (1745), hvilket
af bröderna tolkades såsom en Guds straffdom.
En mycket vänligare ståndpunkt till brödraförsamlingen
intog biskop Erie Alstrin. Med anledning af hans utnämning till
biskop i VVäxiö skref biskop Müller nedanstående
gratulations-bref till honom och uttalade sin önskan att få korrespondera
med honom om Guds heliga rikssak. Om brödraförsamlingen
blott pröfvades i Guds ljus efter Kristi och apostlarnes sinne,
så skulle den ej behöfva något annat försvar. — På detta bref
svarade biskop Alstrin den 16 dec. 1743 mycket vänligt, tackade
honom för hans lyckönskningar och sade sig gärna antaga
anbudet om korrespondens och utbyte af litteratur men beklagade,
att postgången från Wäxiö var så dålig. Till sist meddelade
han de senaste nyheterna från svenska kyrkan och bifogade en
utförlig skildring af det kyrkliga tillståndet i Lappland. — Några
år senare fann sig Alstrin föranlåten att ändra sin hållning
gentemot den herrnhutiska rörelsen.
1 Se därom närmare N. Jacobsson, a. a. 189 ff., 213 f., 222.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
