Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - N. Jacobsson. Några aktstycken från arkivet i Herrnhut till belysande af grefve Zinzendorfs första förbindelser med Sverige och den svenska herrnhutismens uppkomst (forts. och slut från föreg. årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
.MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Wenn ich dürfte, mögte ich gerne die Gemeinne bitten, dass
sie mich in ihre Gemeinschaft aufnehme, weil mir die Seeligkeit
derselben und ihre Pflege mir sehr wichtig und gross ist. Ich will
mein Lamm bitten, dass es mir dazu verhelfe. Mein Verlangen ist
ein wurm und Bettler bey den Füssen meines Lammes zu werden
und da auf immer liegen zu bleiben. Vor den theuren Br[uder]
Becklind danke ich die theure Gemeint sehr hertzlich. Er ist hier
im Seegen. Desgleichen dancken wir vor das theure Geschwister,
die uns versproche?i sind, das Lamm lasse ihnen ihren Zweck unter
uns erreichen p. p.
XVII.
Ur grefvinnan Stenbocks korrespondens med
brödraförsamlingen 1742.
I Västergötland hade den radikala, separatiska pietismen
vunnit rätt stor utbredning på 1730-talet och vållade de kyrkliga
myndigheterna många bekymmer.1 Dess anhängare förkastade
nämligen alla yttre former för det religiösa lifvet, ville icke besöka
kyrkan, icke döpa sina barn, icke begå nattvarden, icke veta af
någon kyrklig vigsel eller kyrklig begrafning. Äktenskapet och en
hel del näringsgrenar ansågos såsom synd. Småkretsar bildades,
som drogo sig helt undan från världen för att lefva ett
kon-templativt lif och ägna sig åt den invärtes, stillatigande bönen,
den invärtes gudstjänsten utan alla ceremonier och akta på
andens ingifvelser och uppenbarelser. Präster afsade sig ämbetet
och separerade sig från gudstjänsten. Väntan på Kristi
återkomst och »Babels» (kyrkans) fall var mycket allmän.
Kyrkoherde And. Tengbom i Främmestad, bekant såsom en
framstående pietistisk väckelsepredikant, berättar, att i hans förut
så lofvande församling knappt en enda fanns, som ville hålla
fast vid kyrkan.2 Svärmeriet frodades och växte tämligen
ohejdadt i dessa kretsar. Omtalade öfver hela landet blefvo de
uppträden, som ägde rum på Stora Bjurum i Vilske-Klefva
socken i Västergötland, där grefvinnan Margareta Stenbock,
född Clerck, samlade omkring sig flera sådana separatister,
hvilka (troligen i ekstatiskt tillstånd) uppförde egendomliga
»passionsspel» för att bokstafligen efterlikna Kristus i hans
1 Se därom Valdemar Bergstrand, Separatistiska oroligheter i Skara stift
under PetruS Schvllbergs episkopat, Lidköping 1902.
2 Se N. Jacobsson a. a. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
