Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Jacobsson, N. Den svenska herrnhutismens uppkomst, akademisk afhandling. Uppsala 1908. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
dock stundom att verka tyngande därigenom, att man föres än
hit och än dit och förlorar sammanhanget, därigenom att
ungefär samma saker komma åter på olika ställen, eller därigenom
att öfverskrifterna icke markera hvad som är fråga om. Icke
kan man af rubriken till kap, 4 (s. 89) ana, att man i detta
kapitel skall få en skildring (s. 86) af den begynnande
brytningen mellan mysticismen och herrnhutismen, hvilken dock äfven
enl. förf. är en »mycket betydelsefull» faktor. Kap. 6 (s. 112)
ger oss föreställningen, att vi få göra med en ström af svenskar,
som efter Zinzendorffs besök i Sverige 1735 resa till Herrnhut;
så är ock fallet med Gradin men ingalunda med de följande;
här komma en hel rad biografier, som ej hafva att göra med
herrnhutismen i Sverige under dessa år och som afbryta det
sakliga och historiska sammanhanget; midt inne i dessa
biografier behandlas ock oförmodadt ett par af hela herrnhutismens
viktigaste problem: krisen i Herrnhut 1736 (s. 114), och
meto-dismens förhållande till herrnhutismen (s. 120 f., 127). Utförliga,
nästan alltid lika förlöpande omvändelser skildras många gånger
(omkr. 15 ggr.); vi äro förf. stor tack skyldiga därför att han
gifvit oss ordentliga inblickar i denna sida af herrnhutismens
lif; men nog hade framställningen vunnit på, om ett mindre
antal medtagits och i stället ett försök gjorts att finna det för
alla generella, att teckna den herrnhutiska omvändelsens
psykologi från de historiska dokumenten. ■— Exemplen kunna
mångfaldigas; men å andra sidan fordrar rättvisan det
erkännandet, att svårigheten med klar disposition och öfverblick varit
ovanligt stor just genom den väldiga mängd nya, och hvar för
sig intressanta dokument, som förf. användt och velat så
utförligt som möjligt delgifva vetenskapen.
Äfven bör det påpekas, att den historiska forskningen öfver
de af förf. behandlade rörelsernas inbördes förhållande i
allmänhet i Europa ännu ej nått relativ afslutning, hvadan han haft
stora svårigheter att arbeta med vid särskiljandet och
klargörandet af de olika religiösa riktningarna och det för dem
väsentliga. Han har därvid framför allt, till men för framställningen,
synes det mig, öfversuddat skillnaden mellan pietismen och den
mysticism, som var från pietismen väsentligen artskild, äfven
om den mest lefde på pietismens utmärker; denna egenartade,
intressanta och till sin kyrkohistoriska betydelse ännu allt för
litet undersökta mysticism betecknas i afhandlingen som »radi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
