Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Sakkunniges utlåtanden angående skickligheten hos de sökande till professorsämbetet i kyrkohistoria och symbolik vid universitetet i Lund 1908/9 - II. Professor Gummerus’ utlåtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
sidorna i upplysningstidens sträfvanden, på samma gång han
ingalunda är blind för dess svagheter; emellanåt synes dock
omdömet om tidens lyten utfallit alltför mildt och förf. gått väl
långt i urskuldande och välvillig tolkning. Framställningssättet
är flytande och underhållande, prägladt af en välgörande
friskhet och frispråkighet.
Undersökningen »De svenska bibelsällskapens
uppkomst» (1906 —1907; 36+53 sid.) för läsaren till ett något
senare skede af den svenska kyrkans lif, 1810-talet med dess
icke så litet förändrade allmänna skaplynne och varmare religiösa
strömningar. Uppsatsen är ett värdefullt bidrag till kännedomen
om de sistnämnda och deras praktiska verkningar. Det relativt
koncentrerade och lätt tillgängliga källmaterialet (Patersons och
Hendersons memoirer, Brittiska bibelsällskapets och Evang.
sällskapets årsberättelser och protokoll, delvis tryckta) har utan
tvifvel betydligt underlättat arbetet; men bearbetningen är
omsorgsfull och framställningen klart disponerad och fängslande.
Inledningsvis tecknas i korthet med ledning af god engelsk
litteratur den evangeliska väckelsen i England och Skottland,
såvidt den berör ämnet.
Docenten Rodhes mest omfattande arbete är en stort
anlagd undersökning »Kyrka och skola i Sverige under
1800-talet», af hvilken första delen, behandlande kyrkan och
den lärda skolan 1800—1849, nu utgifvits (1908, 276 sid.). Förf.
ställer sitt ämne mot bakgrunden af det stora temat för den
nyaste kyrkohistorien: kulturlifvets emancipation från kyrkan;
och han söker omsorgsfullt klargöra sambandet mellan
utvecklingen i Sverige och utomsvenska, särskildt tyska
kulturströmningar. Han skildrar först den gamla skolan, sådan den härskade
vid ingången af I9:de århundradet, endast i mindre väsentliga
delar modifierad genom inflytelser från tidens båda pedagogiskä
framstegsriktningar, nyhumanismen och den borgerliga realismen.
Den närmast följande tiden omkring 1820 får sin prägel af den
äfven i Tyskland härskande nyhumanismen; till en början sedd
med misstroende på kyrkligt håll, omfattas den snart med
entusiasm af kyrkans ledande män. Här hade förbindelsen mellan
kyrka och skola vunnit ny styrka i den harmoniska föreningen
af klassicism och kristendom. Men samtidigt framträda allt starkare
olägenheterna af förbindelsen. Den gemensamma styrelsen
gestaltar sig i viss mån till ett skolans herravälde öfver kyrkan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
