Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Sakkunniges utlåtanden angående skickligheten hos de sökande till professorsämbetet i kyrkohistoria och symbolik vid universitetet i Lund 1908/9 - II. Professor Gummerus’ utlåtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
af skolans oundvikliga sekularisering följer, i den mån skolmän
fortfarande af ekonomiska skäl öfvergå till prästatjänster,
kyrkans förvärldsligande; »skolprästerna» bli en aristokrati, som
nedtrycker det öfriga prästerskapet ekonomiskt och som en följd
däraf äfven kulturellt, men själf visar bristande förståelse för
kyrkans egentliga religiösa uppgift. A andra sidan lider skolan
af att dess män icke fatta lärarekallet såsom en själfständig
uppgift för hela lifvet eller också, om de förblifva den trogna,
lida ekonomiskt betryck. Kulturlifvets specialisering, behofvet
af lärd bildning på allt flere områden, det »tredje ståndets»
framryckande och det ekonomiska lifvets alltmer stigande betydelse
betinga med nödvändighet förändringar i skolans organisation.
1830- och 1840-talen karaktäriseras af striden mellan den »gamla»
— hvilket nu vill säga den nyhumanistiska — och den »nya»
skolan. Framställningen af denna strid och den därunder
förberedda delvisa emancipationen af skolan från kyrkan fyller
största delen af doc. R:s arbete. Förf. ger först en mycket
intressant öfverblick af de olika grundåskådningarna för att därpå
följa diskussionen och den faktiska gången af utvecklingen på
de viktigaste punkterna hvar för sig till 1849, då genom det
kungl, cirkuläret af den 6 juni en stor del af framstegsmännens
fordringar principiellt förverkligades (»Striden om
skolorganisationen», »Lärarnesecclesiastikabefordringsrätt», »Prästbildningen»,.
»Domkapitlen som kyrklig styrelse», »Skolstyrelsen»), Med denna
disposition af det vidtförgrenade ämnet blir framställningen
ganska öfverskådlig. Förf. visar stor förmåga att behärska och
begränsa sitt synnerligen rika material, — om ock vissa partier
skulle hafva vunnit genom en något mera koncentrerad behandling.
In i enskildheter utredes, huru det kommit därhän att vid medlet
af I9:de årh. på flera områden de gamla formerna för kyrkans och
skolans samlif brutits sönder och hvilka följderna däraf blifvit.
Så uppvisas t. ex. huru afskiljandet af först den praktiska, sedan
den teoretiska prästbildningen från gymnasiernas läroprogram
varit den omedelbara anledningen till utvidgningen och
fördjupandet af de teologiska universitetsstudierna (praktiskt-teologiska
seminariet 1806—1808, teoretiskt-teologisk fakultetsexamen 1831).
Kapitlet om prästbildningen hör till de bästa i boken. — En
generell anmärkning om metoden kunde man vara frestad att
göra. Såsom källor ha nästan uteslutande användts
komitéut-låtanden och yttranden i tidningspressen, litteraturen, riksdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
