Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. H. Brown. History of Scotland, vol. 2. Cambrigde 1902. P. H. Brown. Scotland in the time of queen Mary. London 1904. Andrew Lang. John Knox and the Reformation in Scotland. London 1905. J. P. Whitney. The Reformation. London 1907. Thomas M. Lindsay. A History of the Reformation, vol. II. Edinburgh 1907. J. H. Shepherd. Introduction of the History of the Church in Scotland. London 1906. Anthony Mitchell. A short History of the Church in Scotland. London 1907. Anm. af E. L—ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
enkla skotska bönder, som Knox ärft sitt styfva sinne och sin
fullkomliga oförmåga till ens den minsta lilla eftergift: »En
otacksam och obehaglig man» skref en af hans samtida om
honom. Men hans obehagliga sidor kommo dock mest fram
gentemot människor af högre rang; bara den minsta häntydning
på sociala företräden gjorde honom oåtkomlig och taggig som
en igelkott. Naturligtvis får man ej frånkänna Knox många
stora sidor. Han hade en ren och fläckfri karaktär och var
oegennyttigt hängifven sin sak. Dessutom var han sin tids
störste vältalare och hade ett alldeles underbart inflytande på
människor. Men han var också trång, bitter och intolerant.
För honom fanns bara en sanning och ett mål, och dem som
tviflade på denna sanning eller motsatte sig detta mål, dem
hatade han passioneradt. Gick det ej att öfvertyga människor
med kärlek och mildhet, så gick det väl med våld. Våldsamma
handlingar begick han, och att han kunde bruka våldsamma
ord, det visar den historia, han själf författat (utgifven i The
Works of John Knox, Edinburgh 1846—55), som är
häpnadsväckande rå. Hans favoritadjektiv äro blodig, djurisk, rutten
och stinkande. — Men det är ju orätt att döma honom efter
vår tids mått. Starka ord, starka passioner och starka
åtgärder voro utmärkande för John Knox’ generation och för öfrigt
för reformationsperioden öfverallt i Europa.
Om John Knox’ ungdom och uppfostran vet man just intet.
Lang tror, att han var född omkring 1515 (vanligen har hans
födelseår satts till 1505; d:r Hay Fleming, en af de nyaste
forskarna inom Skotlands reformationshistoria, har dock nyligen
genom en noggrann undersökning bekräftat dateringen till 1515;
dit sluter sig ock Lindsay); efter studier vid Glasgows och S:t
Andrews universitet blef han sannolikt hvad han själf kallar
»en afgudadyrkare, en präst af altaret». Men om den tiden
och om sin omvändelse tiger han i sin historia. Troligen hade
han läst några af Luthers böcker, som kommit öfver med
holländska handelsvaror, och förgäfves sökt i bibeln efter skärseld,
mässa, pilgrimsfärder och helgon. Men för öfrigt hade han ju
blott att se omkring sig för att upptäcka prästerskapets
depra-vation och djupa okunnighet, hvilket till stor del berodde på,
att alla gifvande kyrkliga ämbeten gåfvos åt okunniga, brutala,
sedeslösa, yngre söner till adliga familjer. Okunnigheten på
Knox’ tid var så stor, det ha äfven katoliker erkänt, att mån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
