Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. H. Brown. History of Scotland, vol. 2. Cambrigde 1902. P. H. Brown. Scotland in the time of queen Mary. London 1904. Andrew Lang. John Knox and the Reformation in Scotland. London 1905. J. P. Whitney. The Reformation. London 1907. Thomas M. Lindsay. A History of the Reformation, vol. II. Edinburgh 1907. J. H. Shepherd. Introduction of the History of the Church in Scotland. London 1906. Anthony Mitchell. A short History of the Church in Scotland. London 1907. Anm. af E. L—ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
derna och förmälde sig med Darnley efter katolsk ritual i sitt
eget kapell i slottet. Hon visade nu beundransvärdt mod och
beslutsamhet. Hennes första åtgärd var att afskeda sina
protestantiska rådgifvare, som landsförvistes; därefter reste hon
genom landet och kufvade alla uppror, som de protestantiska
lorderna ställt till. För första gången var hon verkligen
härskarinna i sitt eget rike. Hennes tillfälliga triumf var också
samtidig med kontrareformationens första stora framträngande;
o o ’
Pius IV och Filip II uppmuntrade henne ock med penningar
och vackra ord i hennes »goda arbete».
Men detta goda arbete fordrade nog andra egenskaper än
dem Maria ägde. Hennes passioner voro starkare än hennes
förstånd, och just den händelse, som ledt till hennes triumf,
skulle bli den förnämsta verkan till hennes lifs tragedi. Maria
upptäckte snart, att Darnley ej alls var den man, hon tänkt sig,
och inom sex månader hade hon fattat en sådan vedervilja mot
honom, att hon knappt tålde se honom. Den, som i stället mer
och mer vann hennes förtroende, var hennes sekreterare
italienaren Riccio, som fick en oerhörd makt öfver henne. Darnley,
utom sig af svartsjuka och sårad fåfänga, närmade sig de
protestantiska lorderna, hvilka visste, att Riccio styrkte drottningen
i hennes oförsonlighet mot de landsförvista och i hennes försök
att införa katolicism. De beslöto mörda Riccio. Lyckades
de, skulle Darnley få kronan mot att han upprätthöll den
protestantiska religionen och återinsatte de landsförvista i deras
förlorade rättigheter. Knox understödde naturligtvis saken och
predikade öfver sådana ämnen, soni voro tjänliga att uppreta
sinnena. Ur Gamla Testamentets rika förråd af berättelser om
blodiga tilldragelser kunde han ösa många exempel på, hur man
borde behandla fiender till Guds folk. »Fienden» var för
ögonblicket den stackars italienaren, som man afskydde som utlänning
och fruktade som katolik. Det ohyggliga mordet, som Knox
ansåg vara »en handling, värd allt lof och pris», skedde i
drottningens eget rum och inför hennes ögon. Den natten som följde,
då hon ensam och fången i sitt eget slott, skakades af en ångest
så stor, att hon kom i ett tillstånd af själsförvirring, väcktes till
lif inom henne en ny känsla — lusten efter hämd. Och från den
stunden använde Maria Stuart all den tålmodiga list och den
förställning, hvaraf hon var mäktig, för att nå sitt mål. Och
hon lyckades, lyckades så fullkomligt bedåra sin make på nytt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
