Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 O HJALMAR HOLMQUIST
kommer till ordet och sörjer öfver förvandlingen i sin orden:
»Die rauhe Wirklichkeit ist stärker als der bewundernswürdigste
Idealismus». Men Holzapfel protesterar energiskt mot
påståendet, att Franciskus någonsin trädt i motsats mot sin kyrka
eller dess ledning, och mot att han tages i anspråk som
representant för den moderna subjektivismen. Det karakteristiska
hos honom var dels den innerliga djupa mystik, som
möjliggjorde andens frihet förenad med trohet mot kyrkan och som
skapade den specifikt franciskanska religiositet, hvilken sedan
länge präglat framför allt Italiens kristendom, dels det
kristendomens inriktande på det sociala, som åter gör honom så
aktuell i våra dagar. [Jfr för det förra momentet den
konstnärliga framställningen hos den nyss aflidne franske akademikern
e. gebhart: L’Italie mystique, 5 uppl. 1906, och F.
Pru-denzano: Francesco d’Assisi e il suo secolo, 2 uppl., Napoli
1904; för det senare A. CaNTONO: S. Francesco dAssisi e la
democrazia christiana, Roma 1903; g. Salvadori: S. Francesco
d’Assisi e la pace sociale, Milano 1904, L. Dubois: S. Francis
of Assisi Social Reformer, New-York 1906; J. duchemin: Le role
sociale de S. Frangois d’Assise 1906, etc.].
Denna sista synpunkt har i år ock framburits med
särskild styrka af en tysk profanhistoriker. I och med det att
vi ändtligen ha tillfälle att stanna vid en sådan på det förut
nästan helt af fransmän, italienare och engelsmän behärskade
området, föras vi ock till en af de viktigaste stationerna på
Franciskusforskningens mödosamma väg. Den unge professorn i
historia vid Tübingens universitet walter goetz, hvilken
redan förut genom några bidrag visat sitt intresse för
Franciskus-problemet, utgaf 1904 en källundersökning: »Die Qvellen zur
Geschichte des heiligen Franciskus», däri han efter en med tysk
grundlighet gjord minutiös detaljkritik kom till det resultatet,
att äfven den protestantiska forskningen måste i det stora hela
gifva van Ortroy rätt i hans kritik af de Sabatierska källorna,
äfven om möjligen i dessä någon mindre del värdefullt stoft"
funnes bevaradt. Den bästa och grundläggande källskriften
blef, enligt Goetz, åter Celanos första biografi; den är ingen
tendensiös partiskrift utan visar sanningen så godt den förmår;
dess stora brist är densamma som andra medeltida biografiers:
att ej kunna ge en psykologiskt fördjupad lifsbild. Celanos
andra biografi förlorar inför Goetz’ kritik sin karaktär af mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
