Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FKANCISKUSPROBI.EMET
1 5
sättning mot den första; den är en komplettering till denna,
försedd med några inslag från den härskande stränga riktningen,
näst efter den första den bästa källan. Därtill kommer för
Goetz utsagorna från den kände korstågsresanden Jakob af
Vitry, hvilken omkr. år 1216 passerade Italien och hvars
berättelse om Franciskus’ verk stämmer med Celanos. Den totalbild
af Franciskus, som Goetz på grund häraf måste vinna, har han
klart sammanfattat i sin bok »Assisi» 1909 (band 44 af
»Berühmte Kunststätten»); den kommer nära den traditionella
katolska. Franciskus vore den äkta medeltidsasketen, som från
början ville stifta en orden; det nya är hufvudsakligen den
bredare demokratiska läggning, som Franciskus gaf sin orden
och sin kristendom, och det inriktande på det sociala, som mer
än något annat förskaffade orden dess segertåg. Det är sant,
som Sabatier uppvisat, att mot slutet af Franciskus’ lif en
konflikt uppstod mellan honom och utvecklingen i orden; men det
var ej en principiell mellan Franciskus’ evangeliska uppfattning
och påfvedömets kyrkoband, utan blott den eviga motsättningen
mellan idealisten och verklighetens tryck (jfr Holzapfel); hvad
Franciskus sörjde öfver var ej, att orden tog fast gestalt, utan
att det befanns nödvändigt att i någon mån pruta af på det
högt spända idealet för att orden skulle kunna existera; han sörjde
öfver, att medgifvanden måst göras åt den mänskliga svagheten.
Goetz’ sakliga, opartiska, lidelsefria källutredning från 1904
verkade i hög grad öfvertygande äfven inom den protestantiska
världen, där man förut haft en naturlig böjelse för att
sympatisera med Sabatier; denne senares hypoteser ansågos rätt
allmänt vara genom Goetz definitivt graflagda. Man jämföre t. ex.
den ofvannämnda uppsatsen af T. höjer 1907, där det säges,
att Goetz’ resultat »väl komma att blifva grundvalen och
utgångspunkten för kommande dagars Franciskusforskning». Liknande
är nog i allmänhet uppfattningen i den utländska litteraturen
(jfr G. schnürer: Neueren Quellenforschungen etc., i Histor.
Jahrbuch 1907). Det är kanske riktigt. Man får ock räkna
med den trötthetskänsla och längtan efter att komma ifrån
saken till andra fruktbarare frågor, som gärna vid ett visst
stadium i en svår kritisk frågas behandling inställer sig. Att
Franciskusproblemet dock ej öfverallt ansetts uttömmande
behandladt utan lockat till fortsatt arbete, visar den flyktigaste
blick på de senaste årens bibliografier; här må särskildt erinras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
