Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 O
HJALMAR HOLMQUIST
två mäktigaste män, där påfven Innocentius III:s världsklokhet
öfvervanns af den fattige tiggarens glödande tro. Och
Franciskus hade, synes det mig, full rätt att med sitt ideal söka
hem inom kyrkans sköte. Genom medeltiden gick bredvid den
i specifik mening romersk-katolska äfven en evangelisk
strömning, visserligen icke protestantiskt orienterad i Paulus men
dock af oförtydbart äkta art, trängd och dock legalt katolsk,
ända till dess den med medeltidens slut nödgades för lifvet
bryta sig ut, då visserligen under de gifna förhållandenas makt
omformad till paulinsk lutherdom. Och i denna kedja var
Franciskus en länk. Genom katolska kyrkans egen utveckling
kom hans gärning att mäktigt förbereda den nya tidens religiösa
revolution, men själf hade han intet af revolutionären, ej ens af
reformatorn; han ville blott gifva den evangeliska sidan af
katolicismen rikare och djupare innehåll under intim förening med
kyrkans historiskt gifna katolska former och dogmer, hvilka alla
för honom hade den absoluta auktoritetens karaktär. Däraf
kommer hans hela lifvet bevarade barnsliga vördnad och kärlek
för den kyrkliga hierarkien, äfven i dess sämre former; från
prästens mässor, från sakramenten, från den biskopliga
välsignelsen fick han själf och skulle andra få stödet och hjälpen att
vinna den personliga kristendom, som dock till sist var det ena
nödvändiga.
Men blir han icke på så vis den fullödige modernisten?
Blef ej den evangeliska strömningen, Franciskus’ ideal, bevarad
som ett moment inom katolska kyrkan trots det protestantiska
affallet; gaf den sig ej uttryck i Pascal och jansenismen och
har den ej åter visat sin lifskraft i vissa drag hos våra dagars
modernism? Sä långt är den modernistiska historiekonceptionen
riktig. Men katolska kyrkan är vorden en annan än
Innocentius III.s. Där fanns ej blott ett berättigadt evangeliskt moment;
där fanns trots kättarförföljelserna en vidsynthet och tolerans,
som länge varit alltför litet beaktade. Vi få ej glömma, att
mellan denna tid och vår ligga inkvisitionskongregationen af 1542
och Tridentinerkonciliets anatemata 1563, hvarigenom det
evangeliska inslaget i den legala katolicismen principiellt utdömdes,
bullan Unigenitus af 1713, där detta inslag fick dödsstöten, och
Vatikanbesluten från 1870, hvarigenom evangelisk frihet och
religiös tolerans definitivt omöjliggjorts inom den katolska
kyrkans ram. Hvad som var katolskt på Franciskus’ tid, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
