Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCISKUSPROBLEMET
25
Sedt ur ofvan berörda synpunkt ter sig Franciskus’ ideal för oss
utan svårighet som ett utslag af den nya mot personlighetens,
individens häfdande tenderande kulturvåg, som börjat gå fram
öfver Europa. I det afseendet kunna vi gifva Thode och Sabatier
full rätt och ytterligare fullfölja tanken. Hvad Franciskus
omedvetet sugit upp i sin personlighet som den rike köpmannasonen
i den nya stadskulturens atmosfär, det omsatte han sedan medvetet
eller omedvetet inom religionens sfär. Det gälde riddaridealet från
den franska trubadurpoesien lika väl som kärleken till de af kyrkan
försummade och af munkväsendet afskydda städerna eller till den
nya borgareklassen. Hans ungdoms hänförelse för tanken på Italiens
befrielse omgestaltas till det kraf på nationell’ kristendom, på
kyrkan som det nationella folkets värn, hvari vi möta ett af de
första spåren af folkindividualitetens vaknande på det religiösa
området, och som i sina för Franciskus visserligen oanade
konsekvenser medverkade till söndersprängandet af hela den medeltida
världsbilden. Men tydligast framträder han som bärare af den nya
tiden i sin återgång till det gamla evangeliet, i sitt kraf pä
personlig religiositet, en lifvet genomsyrande kraft som den
enda äkta och frälsande tron, och i sitt häfdande af den enskilda
människans möjlighet och rätt att möta Gud utan prästerliga
eller himmelska mellanhänder.
Men stod då detta ideal, detta kraf i principiell motsättning
mot medeltidens katolska kyrka? Till en början kunna vi
fastslå, att Franciskus själf icke kände det så. Visserligen måste
det synas så i det yttre; när Franciskus och hans vänner skulle
börja realisera hans ideal, möttes de af prästernas, kyrkans
förbud mot denna kringvandrande lekmannapredikan. Huru skulle
Franciskus då ställa sig? Här ligger en centralpunkt för
förståendet af hans lif och hans ideals historia, icke tillräckligt
uppmärksammad af någon af hans biografer. Till synes hade
han två vägar att välja mellan: att lyda kyrkans bud och uppge
sitt ideal, eller att icke lyda kyrkan och då som Valdus och
många andra blifva ledare af någon mot kyrkan fientlig
sektrörelse. Det förra hade för honom varit att döda sin själ, det
senare att söka döda den moder, som gifvit honom hans själs rätta
lif; intetdera kunde han. Så valde han en tredje väg: att vandra
till Rom och söka hos kyrkans högsta ledare utverka rätt för
sig och de sina att inom kyrkans område fritt få förverkliga
det nya idealet; och så kom detta underliga möte mellan tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
