Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - I. Hembygd och släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Det är bekant, hvilken roll dödstanken spelar i Wallins
psalmer (liksom äfven i hans öfriga diktning), och det förefaller
mig troligt, att denna starka och ständigt återkommande
döds-klämtning kan ha ett dunkelt sammanhang med hans
dalahärstamning.1
I religiöst afseende synes Stora Tuna ha liknat de öfriga
dalsocknarna. Biskop Benzelstiernas Visitationsprotokoll från
17682 vittnar om församlingsbornas »berömmeliga håg och lust
för gudstjänstens bevistande, såväl till flitigt och tidigt inställande
vid dess början som ock kvarblifvande till dess slut.» (Dock
hände det nog rätt ofta, att en del folk under pågående
gudstjänst höll till utanför på kyrkogården.) I Hülphers Dagbok
öfwer en Resa igenom... Dalarne år 1757 (tryckt 1762) talas
också om tunabornas kyrksamhet:3 »Då stora Högtidsdagar
infalla, får man här se större samling af folk än annorstädes, som
förorsaka nog trängsel, så i Kyrkan som på dess 8 läktare».
Det nyssnämnda visitationsprotokollet vitsordar äfven det goda
förhållandet mellan prästerskapet och församlingen samt
sockenbornas i allmänhet goda kristendomskunskap: »Efter slutadt
förhör inhämtade biskopen med synnerlig fägnad af samtlige
Examinatores, det Församblingens Ledamöter i allmänhet hade
gjort vackra besked för sig i sin Christendomskunskap samt
gifwet merendels nöij aktige swar å de frågor, som härwid
blifwit dem förelagde.» Inga grofva laster eller synder voro i
församlingen gångbara, ej heller förspordes vid bröllop, graföl eller
andra samkväm några oseder. Dock gjordes anmärkningar mot
»dantzstufwors» hållande på söndagsaftnarna och en del andra
missförhållanden. Men på det hela taget tycks den för sina
nitiska visitationer kände biskopen varit ganska belåten.
Naturligtvis är ett Visitationsprotokoll ej någon ofelbar källa för
bedömande af en församlings andliga tillstånd, men någon
ledning för uppfattningen kan det dock ge. Härtill kommer, att
församlingens kyrkoherde under Wallins barndom, prosten
magister Nathanael Thenstedt, var en gammaldags from och, så
1 Hos Karlfeldt möter ju också den folkliga dödstanken, delvis med
annan tonfärg (Jorum, Yttersta domen, Ur årets sagor: Senex), men alltid
med en egen suggestiv kraft, som den litterära dödslyriken ej är mäktig att
uppvisa.
2 I Stora Tuna kyrkas arkiv.
3 Hülphers a. a. sid. 82.
Kyrkohist. Årsskrift 1910. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
