- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
32

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - I. Hembygd och släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

. EMIL LIEDGREN

för enfaldigt och naturligt i sin pedestra trygghet.1 Från slutet
på 1700-talet kunna vi i Linnerhielms Bref under Resor i Sverige
se ett exempel på hur en yttring af den enkla folkliga
gudsfruktan häruppe kan gripa ett upplyst men känslofullt sinne.2
I lan berättar om sitt besök vid Stora Stöten i Falu grufva och
om det hemska intryck, grufarbetarnas nedfärd i de mörka
schakten gjorde på honom: »för min imagination sväfvade blott bilder
af träldom och döden; särdeles då de med aflyftade hattar
gjorde bön till den allt bevarande Guden, och försvunno
under min åsyn i det djupa mörkret. Jag ryste, ömmade och
gick».

Det är naturligt, att just i dödens närhet det religiösa
behofvet särskildt starkt framträder. Vårt folks gamla uråldriga
döds- och begrafningsriter äro ännu föga undersökta, men det
ser åtminstone ut, som om dessa just i Dalarna länge skulle
bevarat en gammaldags rik och verkningsfull utformning. Den ännu
i vissa dalsocknar brukliga likvakan och liksången företer gamla
katolska (och måhända ännu äldre) reminiscenser. Utan att i
skrift upptecknas ha här länge bibehållit sig böner och sånger
af medeltida ursprung, hvilka släktled efter släktled brukats vid
likvakorna, t. ex.

Om aftonen, när vi till sängena gå,

Begynna vi på Jesum att kalla,

Så går det oss väl både till kropp och själ,

Om lyckan vill med oss stånda.

Hvem lyser i detta hus?

Det är Jesus Kristus allt med sitt ljus.

Hvem hafver diktat psalmen? Jungfru Maria.

Och Gud bevara oss allesamman,
Gud bevara båd’ barn och blomma!
Gud låte icke döden för dörrarna stå,
Gud låte icke synden i huset ingå.
Den psalm vilja vi sjunga
Hvar afton vi till sängena gå,
Så följa oss alla Guds änglar.3

1 Edv. Rodhe, De svenska bibelsällskapens uppkomst. Kyrkohistor.
Ars-skrift, 9 årg. 1908, sid. 13 f.

2 J. C. Linnerhielm, Bref under Resor i Sverige. 1797, sid. 19 f.

3 Beskrifning af provinsen Dalarne, red. af Arosenius. Falun 1862—1868.
Häft. I, sid. 40 (jämför äfven IV, sid. 27). Frändskapen med »Den signade
dag» i dess äldre former är påtaglig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free