Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - II. Skol- och gymnasietiden (1788—1799)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. 0. WALLINS UNGDOMSUTVECKLING
39
logisten Anders Milenius), men de öfriga (Schvan, Gestrin och
Flygare) under medelmåttan.1
Palmblad och efter honom Malmström ha antydt, att Wallins
framsteg under de första skolåren blott skulle varit »medelmåttiga».
Enligt Dahls hågkomster har Wallin visserligen ifrån början varit
»ett genie», men just därför alltför liflig för att riktigt göra sig
gällande i skolarbetet. Så vidt man får antaga, att placeringen
af alumnerna i den tryckta »Förtekning på Lärare och
Lärjungar wid Kongl. TrivialScholan i Fahlun», som utgafs under
Wallins skoltid vid hvarje vårtermins slut, skall ha någon
betydelse — då bokstafsordningen ej är följd, förefaller ju detta
troligt — så ser det ut som Dahl skulle delvis ha glömt bort
det verkliga förhållandet mellan Wallin och kamraterna.2
Enligt nämnda »Förtekning» 1789—1795 är Wallin primus de bägge
första vårterminerna i skolan; sedan är Dahl nummer ett under
två år, och Wallin är då Dahl närmast. Så shoppar» Dahl till
nedre fjärde, och Wallin blir primus. Sista vårterminen äro de
åter tillsammans (i öfre fjärde eller rektors klass), Dahl är då
primus och Wallin — nummer tre. Men troligt är väl, att de
tre, som hade förnämsta platserna, voro ungefär jämngoda. Därpå
tyder det förhållandet, att Wallin nu liksom i nedre fjärde (där
han var primus) har ett stipendium. Att Dahl uppgifvit, att
Wallin först i fjärde klassen »började utveckla sina anlag», beror
väl på att Dahl ansett Wallins »anlag» framför allt vara just de
poetiska, och att det var först nu, som kamraterna i honom
började skåda ett snille. Han stiftade nu ett vittert samfund
bland kamraterna, Jeunesserorden, hvars valspråk »Sanning och
Dygd» tyder på, att det ej blott var litterära utan äfven
moraliska intressen, som sällskapet ville tjäna. Förmodligen var det
något i samma stil som det gymnasistförbund, som enligt
Lindbloms bref till Leopold 1795 ungefär samtidigt stiftades i
Linköping. 3 Medlemmarnes öfningar i svenska språkets behandling
på vers och prosa hade en viss uppfostrande betydelse på en
tid, då modersmålet ännu ej var upptaget på skolschemat. Som
den främste uppträdde Wallin själf med »qvickt och väl
författade verser».4
1 Omdömet grundar sig på biografierna i Västerås Stifts Herdaminne.
s Förteckningen finnes bevarad i Falu h. allm. läroverks bibliotek.
8 Brinkmanska arkivet II: sid. 407 (as/" 1795).
4 Dahls bref i Kyrkohistor. Årsskrift 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
