Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - II. Skol- och gymnasietiden (1788—1799)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
. EMIL LIEDGREN
Redan vid tio års ålder skall Wallin ha diktat en
välkomsthälsning på vers till sin från kriget hemkomne fader. Dahl
hade hört en af Wallins systrar ur minnet recitera en strof af
detta poem. Just att träda fram och hålla ett tal på vers för
fadern, det är nog alldeles i Wallins stil — det är den börne
oratorn, som här visar sig, hvars lust det är att »uppträda».
Hans skymningslek som gosse var att i tankarna sätta ihop
tal och verser,1 och han trodde själf vid mogen*ålder, att denna
lek haft stor betydelse för hans utveckling som talare. Få af
våra svenska författare ha visat ett så lefvande intresse för själfva
språkrytmiken, för ordföljden och periodbyggnaden, öfver
hufvud för det rent formella, som Wallin. Den aldrig sinande
ordrikedomen, den ovanliga lätthet, hvarmed han producerar,
den tydliga njutning, hvarmed han låter orden och satserna
följa hvarandra och gruppera sig till större enheter, utan att
han kanske bryr sig så mycket om, ifall det skrifna eller sagda
verkligen ger en klar och genomförd tanke eller tankegång —
allt detta sammanhänger innerligt med hans tidiga böjelse för
att improvisera. Ganska sällan är det väl en tanke, som
griper oss, när vi läsa Wallins skrifter, men åt hvarje sinne,
som älskar uttryckets fulländning, skänker Wallin en ästetisk
njutning. Jämförelsen med Geijer ligger nära — just för
kontrastens skull. Den »i tingen gömda» skönhet, som Geijer ville
söka, lyser ur hans ord emot oss med en djupare glans —
saken gäller det, ej ordet, fastän äfven Geijer är en ordets
mästare som fä. För att ej bli missförstådd bör jag tillägga,
att känslan hos Wallin ofta ger orden en adel och en
rikedom, som försonar oss med tankarnes oklarhet eller brist på
djup. När Wallin själf deklamerade eller predikade, hvad vi
nu blott kunna läsa, kom väl också känslomomentet mera till
sin rätt. Kanske låg det en dubbel betydelse i Tegnérs tal
om »den första stämman i den vittra ringen».
Dahl nämner, att Wallin, då han kommit upp i fjärde
klassen, fått ett poem infördt i Falu Tidning. Det fanns vid
denna tid för Falun med omnejd en liten fyrasidig avisa, Fahlu
Weckoblad, som utom veckans nyheter och borgerliga
kungörelser etc. äfven alltibland innehöll skönlitterära bidrag. Jämte
de många osignerade bidragen förekomma äfven en del med
1 Beskow, Wallins lefverne. (I första årg. af W:s predikningar. Äfven
aftryckt af Hollander: Minne af J. O. W., sid. 116 f.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
