Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - IV. Informatorstiden på Boo (1804—1806)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. 0. WALLINS UNGDOMSUTVECKLING 81
skall »trygga templets helga grund». Filosofien är mycket
tacksam för religionens vänlighet:
Väl mig, jag - var en ringa tärna;
Gudomliga, jag blef din vänl
Jag vill bespottarns vapen bräcka
Och hjertat ur sin dvala väcka,
Men du skall fylla dess behof.
Skulle de båda systrarnes »eviga förbund» trots allt ännu hotas
af »den fräcka otron» eller »det blinda nitet», så hoppas Wallin
på Lindblom och hans väktargärning.1
Så naivt, som Wallin här förkunnar filosofiens och
religionens inbördes gemenskap och försoning, såg väl icke den
bildade samtiden i allmänhet på saken. Franzén, som i motsats
tilll Wallin verkligen ägde intresse för filosofi och studerat
ämnet ganska grundligt (om också hans begåfning egentligen ej
låg åt det spekulativa och abstrakta), hade i sitt tal vid
magi-sterpromotionen i Åbo 1798 (En blick på det adertonde seklet)
visserligen prisat filosofien, som med sin blixt störtar »svekets
ordenstempel», men han finner ej utsikterna för religionens
förbund med filosofien så ljusa som Wallin 1805:
Ej blott vantron, af föraktet höljd,
Från sin thron på Vaticanen drifves,
Nådens altar skymfadt öfvergifves,
Sanningen ur templet flyr förföljd.
Och han utbrister klagande:
Ack! förgäfves Religionen räcker
Åt Philosophin sin hand till slut.
Dock uttalar han till sist en förhoppning om att det nya seklet
skall komma att bygga ett tempel för alla jordens folk. — Ej
1 Angreppen på fanatismen, »det blinda nitet», som äro fullkomligt
obli-gata i tidens religiösa lärodikter — märk Leopolds Religionen! — ha
naturligtvis sitt historiska berättigande, ehuru hvad beträffar Sverige en så utpräglad
upplysningsman som Kellgren (i noterna till Man äger ej snille etc.) erkänner,
att fanatismen »aldrig ännu på så många sekler fått insteg i vårt land» —
den är »född att andas Söderlänningens himmel». Leopold förklarar i sina
anmärkningar till Det blinda nitet, att målningen af fanatismens »grufligheter»
är nyttig »för att i menniskosinnet underhålla för dem den billiga fasa de
böra ingifva»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
