Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - IV. Informatorstiden på Boo (1804—1806)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 . EMIL LIEDGREN
höga gudasvaren» (märk det antika bildvalet: bibelns ord =
orakelspråk!), en uppgift, som Lindblom själf verkligen satt för
sin och sina ämbetsbröders verksamhet. Liksom en hop tyska
teologer, t. ex. A. F. W. Sack,1 ville han, att Guds ords
»budskap» skulle frambäras »i sådana uttryck, som höra till tidens
egnare skick och den odling, språk och begrepp våra åhörare
vunnit».2 Och liksom Lindblom varnade för att »påtruga»
kristendomen »såsom en tung plikt» och framställa den såsom
»ett bedröfvadt och modfäldt tillstånd»,3 så förklarar också
Wallin om »himlaläran»: »den läran är ej kall och dyster». Sin
visshet vinner religionen enligt Wallins ode genom sin släktskap
med filosofien och sin kraft att ge lif åt brödrakärleken.
Men denna religionens släktskap med filosofien har under
långa mörka sekler förgätits. Ursprungligen skapade att i
sys-terlig endräkt vandra hand i hand och »lysa, trösta våra da’r»
ha de tu blifvit våldsamt slitna från hvarandra. Huru skedde
det? Jo, svarar Wallin:
Despotens, fanatismens yra
Bjöd menskan tro, förrän hon tänkt —
Att sjelf beplundra eller styra
En verld i midnattsmörker sänkt.
Religionen »stängs inom klostergrafvar, i dok af stela dogmer
skymd», och filosofien »slinter i tingens skumma labyrinter».
Jorden blir lekboll för otro, vantro och våld. »Den blixt, som
Vatikanen slungar,... upplyser blott en vidsträckt graf.»
Omsider lyckas emellertid Filosofien öppna Religionens fängelse —
Dess eldblick delte tidens natt,
Der, lik en nunna inom muren,
Den himmelska i mörkret satt.
Vidskepelsen flyr, papismens grunder vackla, och så ren och
mild, som religionen fordom nedsteg till jorden, står hon nu
åter förklarad, bjudande filosofien fridens kyss. Nåd, förlåtelse
och tolerans är hennes lära. Hädanefter skall hon aldrig mer
låta skilja sig från sin syster filosofien, som med sin forskning
1 Hettner, Literaturgeschichte des XVIII. Jahrhunderts III: ni: 2, sid. 45.
* Rodhe, Lindblom såsom biskop i Linköping, sid. 219.
3 Rodhe, a. a. sid. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
