Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - IV. Informatorstiden på Boo (1804—1806)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
. EMIL LIEDGREN
dem himmelen hör till», därför kan han inte förkasta den tidiga
religiösa fostran. Vid utförandet af den episod, som behandlar
religionsundervisningen, synes Wallin ha tagit intryck af idéer,
besläktade med dem, som i Tyskland utvecklats af C. G.
Salz-mann o. a. af Rousseau påverkade men delvis från honom
divergerande pedagoger. (Kanske äfven Pestalozzi, som vid denna
tid börjat väcka intresse i vårt land, kan ha något inflytande
på detta parti i Uppfostraren.)1 Liksom Rousseau förkastade
Salzmann katekesutanläsning och förordade naturbetraktelsens
väg till gudskunskapen. Men olikheten är tiden för denna
undervisnings begynnelse. Jämte de rationalistiska teologerna
i allmänhet ansåg Salzmann, att religionsundervisningen borde
uppdelas i två skilda partier, det förra behandlande den
naturliga religionen, det senare den uppenbarade med de specifikt
kristna mysterierna.2 Hufvudvikten lades på den förra, enligt
samtidens uppfattning lättfattligare och praktiskt användbarare
delen. Samma åskådning om lärogången synes Chr. Dahl ha
följt,3 och Wallin omfattar den äfven.
Vid religionsundervisning liksom vid all annan undervisning
gäller det för uppfostraren att väcka den naturliga (religiösa
och moralisk-ästetiska) känslan och lyfta barnets själ »på
känslans vingar» till Gud. »Hot och föreläsningsljud» eller
»klyf-vande bevisning» (som de från Wolf utgångna rationalisterna
begagnat) får ej förekomma. Ute i naturen, under promenader
(bl. a. till kyrkogården), visar modern sitt barn »den gode
Gudens under» och lär det att bedja och söka dygdens
oförgängliga skatt. Med »upplyst ömhet» med »hjärtats ömma språk»
förstår modern som ingen annan att tala till barnets känsla:
Behagens Urani och Dygdens Afrodit,
Ditt hjerta talar mer än alla lärors nit,
1 Stockholms Posten "/» 1803; Om Pestalozzis nya Uppfostringsmethod
(af E. Z. Munck af Rosenschöld); Upsala Tidning 1803 (iO:de häft., n:r
36): meddelande från bokhandlaren L. G. Berglund 0111 prenumeration å
Pestalozzis skrifter. — Wallins vän C. U. Broocman var en entusiastisk
beundrare af Pestalozzi.
2 Samma uppfattning äfven hos Rosenmüller (och J. P. Miller), som stå
ortodoxien närmare. Wallin begagnar samma lärogång: från den naturliga
religionen till den uppenbarade vid undervisningen af prins Oscar 1811
(Wallins bref till Lindblom d. "/10 1811 i Linköpings Stiftsbibliotek).
5 Dahl, Tio Guds Bud, sid. 39 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
