Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - IV. Informatorstiden på Boo (1804—1806)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 EMIL LIEDGREN"
En helig håg, ett tåligt mod, Mitt goda samvete, o Gud!
En stadig tro, att Gud är god, Är mig ett dagligt gästabud.
Blir vinning nog för själen.
Förgängelsens och dödens visshet, som Wallin ägnat så många
af sina dikter förkunnas också med prästerligt allvar i några
partier af odena till Posthumus (Od. II: 14) och Virgilius (Od.
I: 24). Till jämförelse må anföras:
Od. II: 14:
Ja, din jord skall plötsligt lemnas
För att ge en annan plats;
I ditt leende palats
Du ej mer skall herre nämnas.
Hon, ditt hjertas ömma vän,
Denna hulda, sköna maka,
Ack, du måste äfven den
Snart på dödens vink försaka . . .
o. s. v.
Sv. Ps. 490, v. i, 3:
Du bygger hus, du önskar ro:
Se här det hus, der du skall bo,
Den bädd, der du skall hvila.
Se grafven öppnas och din vän
Uti dess djup försvinner.
Han kommer ej till dig igen,
Men snart du honom finner.
Snart hvila våra kalla ben
o. s. v.
Den stoiska ståndaktighet, som tiden dyrkade till omväxling
med den epikureiska belåtenheten, tecknas ganska likartadt af
Wallin i öfversättningen af Justum et tenacem propositi etc.
(Od. III: 3), i sv. ps. 276 (»Hvem är bland Jesu rätta vänner»)
och i den predikan om Den ovikelige, som han 1831 höll inför
Stockholms magistrat:1
’ Od. III: 3:
Till skyn må Adriens böljor svalla
Vid döfvande orkaners brus!
Må blixtar hväsa, viggar knalla!
Lugn står han — lugn om verldar
falla
Han störtar under deras grus.
Sv. ps. 276, v. 2:
Han bäfvar ej, om jorden bäfvar
Vid stormars ras och böljors svall,
Om döden öfver honom sväfvar
I blixtars eld och viggars fall.
Det behöfs nästan blott, att tonen höjes till större högtidlighet,
för att i de bägge först anförda exemplen från Horatius den
neologiska dygdepsalmens stil skall vara uppnådd. Som redan
förut påpekats, kan här och där en rad eller några rader få en
1 Religionstal III sid. 216.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
