Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till Visby stifts historia.
III.
Införandet af svenskt kyrkoskick på Gotland efter freden
i Brömsebro.
(Forts. fr. föreg. årg. sid. 207.)
Under den danska tiden hade Visby kapitel —
generalkapitel, som det vanligen kallades, senare landemöte, äfven
generalkonvent — varit, liksom latidemodema eller provstemoderna i
allmänhet i Danmark, ett s. k. capitulum mixtum, bestående
af både andliga och världsliga. Det senare elementet
representerades af ståthållaren på ön, stundom äfven af borgmästare
och råd. Ståthållaren kunde äfven företrädas af annan person.
Ståthållaren hade en stark ställning på mötet. »Oc skall vår
Stigts Lensmand ordinarie vdi samme Proustemoder offuer være
oc præsidere oc, huis Domme der kand feldis, med forsegle»,
heter det i Kristian IV:s förordning rörande dessa möten den 1
maj 1618. Den världsliga ledamoten fick därför inte heller
utebli. Var han »for Siugdomb eller andre Vore oc Rigens
be-stillinger» förhindrad, hade han att i sitt ställe sända sitt
befull-mäktigade ombud.1
Hvad det prästerliga elementet på mötet beträffar, ges här
icke någon föreskrift, huru det skulle vara sammansatt. På
Gotland utgjordes det först och främst af biskopen
(superintendenten), de tre tredingsprostarna samt ett större eller mindre
antal konsistorialer. De tyckas vanligen ha varit 9 till antalet,
jämnt fördelade på de olika tredingarna. Dessutom infunno sig
1 Rørdam III, 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
