- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
93

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND

1 1 5

till mötet stiftets präster i allmänhet. De ägde dock ej deltaga
i besluten utan torde hafva närvarit egentligen för att redogöra
för förhållandena i sina respektive församlingar samt för att
mottaga nödiga meddelanden och erinringar af kapitel och
biskop.1

Den danska kapitelformen bibehölls under den första
svenska tiden, så länge Strelow stod i spetsen för öns kyrkostyrelse.
Äfven landshöfdingen var under de första åren närvarande, i
början regelbundet; så Äke Hansson under de sammanträden,
som höllos 1646 och följande år. Äfven landshöfding Gustaf
Banér infann sig på det första »generalprästemöte», som hölls
under hans guvernörstid. Därefter hände det endast någon
gång, att den högsta civila myndigheten på ön var representerad.
Så bevistade Axel Sparre ett sammanträde d. 30 sept. 1652.
Karl Gustaf gaf också denne sin guvernör befallning om att ha
akt på, »huru konsistorialprocesserna ordentligen hållas vid makt
såväl uti superintendentens när- som frånvaro, och att de
ärenden, som till den andliga rätten höra och där skärskådas och
ventileras böra, intet måtte tystade och vederlagda blifva, utan
att de liksom alla andra saker måtte uti sådant deras
compe-tenti foro upptagas».2 — Understundom blef ock
landshöfdingen mening, när han inte själf var närvarande, inhämtad, innan
kapitlet fattade beslut.3

Hvad prästerskapets representation beträffar, iakttogs under
hela den strelowska perioden det gamla danska skicket.
Mötena höllos, heter det vanligen, i superintendentens — ofta kallad
biskop —, prostars och »andra hederliga prästers samkväm». Det
danska namnet landemode bortlades dock snart. I de första
protokollen heter det general- (resp. special-) kapitel eller
landemode eller generalprästemöte. Sedermera användes i stället
beteckningen generalkapitel eller generalkonsistorium.

Frågan om afskaffande af den gamla kapitelformen kom
dock före redan under Strelows tid. Det var på det näst sista
kapitel, Strelow höll med sitt prästerskap d. 30 aug. 1654. Vid

1 Om det gotländska kapitlet under denna tid se Hj. Jansson,
Visby-kapitel under den danska tiden (1586—1645). Särtr. ur Hist. studier, tillägnade
prof. Hjärne, 1908.

2 Karl Gustafs, ofvannämnda »bimeniorial» t. Sparre d. 11 sept. 1652.

V. A.

3 Se t. ex. prot. 1655 (dat. ej utsatt).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free