- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
94

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8

H. LEVIN

detta tillfälle öfverlades nämligen, »hvorledes consistorium efter
den dag holdis skulde». Något afgörande träffades dock icke,
utan blef frågan uppskjuten till nästkommande
kapitelsammanträde. Då upptogs den emellertid icke. När däremot Brodinus
kommit öfver till ön och där höll sitt första möte med sitt
prästerskap — det var d. 26 maj 1657 —, kom det till ett
hastigt afgörande i frågan. Där blef »consuleradt om ett consistorio
att stifta efter den skick, som är uti Sverige».

I Sverige var vid denna tid kapitlens sammansättning
tämligen obestämd. I Uppsala voro bisittare i stiftsstyrelsen de
fyra teologie professorerna. Men eljes bestod kapitlet vanligen
af kyrkoherden vid domkyrkan, lärare vid de nyinrättade
gymnasierna samt flera eller färre landspräster. När frågan om
inrättande af svenskt kapitel i Visby var före, kunde man ej
betjäna sig af några lärarkrafter från den i lägervall liggande
skolan. Någon särskild kyrkoherde vid stadens kyrka hade man
ej heller att tillgå, då superintendenten var kyrkoherde
därstädes. Man var sålunda hänvisad till landsprästerna. Olika
meningar yppade sig därom, huruvida flera eller färre skulle utses
till bisittare i kapitlet. Detta var tydligen en principfråga.
Skulle man närma sig det gamla skicket med ett större antal
konsistorialer eller det svenska? Tydligtvis var det Brodinus,
soin afgjorde frågan. Man stannade vid att välja, förutom de
tre prostarna, endast tvenne andra präster, nämligen Pappus
Johannis Gclovius på När och Erik Petræus i Gothem, den
förre sålunda från södertredingen, den senare från
medeltredin-gen. — Vid samma tillfälle beslöts, att kapitlet skulle ha ett
särskildt sigill. Förut hade konsistorii akter förseglats med de
tre tredingssigillen. Dessa skulle nu prostarna, en hvar i sin
treding, begagna.

För valet af konsistorialer vid detta tillfälle redogöres
synnerligen knapphändigt i kapitlets protokoll. Man får ingen
föreställning om, hur valet förrättades. Ser man på, huru det
utföll, är det uppenbart, att om också Brodinus formellt
öfverlämnade det åt det samlade prästerskapet, var det dock hans
vilja, som blef bestämmande. Att de tre prostarna skulle ingå
i kapitlet, var ju tämligen själfklart. Valet af de båda andra
bisittarna var säkerligen gotlänningarna mindre till behag. Både
Pappus och Petræus hade, som jag nämnt, tidigt inkommit från
Sverige. Båda hade de också förut i kapitlet — gentemot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free